Ställ om Sveriges skogsbruk i linje med klimatforskning och mänskliga rättigheter

1. Skydda^[1] och restaurera 30%^[2] av skogen^[3]. 
2. Ställ om till ekosystembaserat skogsbruk^[4] på resterande 70% av skogsmarken.
3. Inför ett omedelbart avverkningsstopp i kvarvarande naturskogar^[5]. 
4. Respektera samernas rätt till fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC)^[6], så som den definieras i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter (UNDRIP)^[7]
5. Verkställ politik och incitament som ser till att träet från den brukade skogen används till nödvändiga och långlivade produkter, inte engångsartiklar eller bränsle

För er som vill veta mer så finns en fördjupad version nedan

 De skogar som upprätthåller en mångfald av liv^[8], med intakta kolförråd och en faktiskt fungerade kolsänka[9], är också de skogar som ger renen naturbete. Det är samma skogar som ger oss bär, svamp och rekreation. Dessa skogar ger oss friskt grundvatten och renar luften vi andas. Det är samma skogar som ger möjlighet för mångbruk: vandring, turism, skogsträdgårdar och vilt. Det är också de skogar forskningen bevisat att vi alla mår bra av att vistas i och som stimulerar barns nyfikenhet och lärande. Det finns ingen målkonflikt i detta^[10], tvärtom, många kan leva i och av en fredad skog.

1. Skydda och restaurera 30% av skogen.  Detta är vad forskningen säger är nödvändigt. Det är också i linje med FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD)^[11] som Sverige har undertecknat, vilken anger att länder ska skydda 30% av jordens mark, vatten och hav till 2030. De skyddade områdena måste få ett långsiktigt skydd, vara ekologiskt representativa, och ha hög konnektivitet  Det vill säga vara utformat så att möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment, organiskt material och näringsämnen säkerställs. De områden som är av störst värde för biologisk mångfald bör prioriteras, men för att nå målet krävs även att skog som idag har lägre naturvärden restaureras 

2. Ställ om till ekosystembaserat skogsbruk på resterande, ej skyddade, 70% av skogsmarken. Vi måste sluta med kalhyggesbruk och planterade trädmonokulturer. EU:s skogsstrategi för 2030^[12] anger tydligt att kalhyggen endast bör användas i särskilt motiverade fall på grund av negativ påverkan på biologisk mångfald och klimat. Kalhyggesmodellen står enligt skogsekologisk forskning ”i motsats till de varierande och komplexa egenskaperna hos störningscykeln som observeras i naturligt dynamiska skogar med försumbar mänsklig påverkan”^[13] Ett ekosystembaserat skogsbruk gör skogarna mer resilienta mot klimatförändringar, torka, brand, och angrepp av skadedjur och sjukdomar, så att de kan ge ekosystemtjänster under lång tid. Ekosystembaserat skogsbruk definieras enligt nedanstående principer för ekosystembaserat skogsbruk:

• Obrukade skogar med en naturlig dynamik, formad av naturliga processer och störningsregimer, bör användas som referensområden. Skötselmetoder bör anpassas till den naturliga skogsdynamiken så att naturliga processer i så stor utsträckning som möjligt skapar ett heterogent skogslandskap. Referensområden kan visa om skogsbruket går mot eller bort från en ökad naturlig dynamisk utveckling i de skötta skogarna. En ekosystembaserad skogsförvaltning bör ligga så nära referensområdena som möjligt, samtidigt som uttag av värdefullt virke och andra värden ur skogen är möjlig.
• Bevara och återställa naturliga processer och funktioner i skogens ekosystem. För att säkerställa ett resilient skogslandskap måste naturliga processer och funktioner i ekosystemen bevaras. Dessa är i många fall reglerande och stödjande ekosystemtjänster såsom biogeokemiska kretslopp samt klimat- och vattenreglering. 
• Bevara och återställa strukturell komplexitet i skogarnas ekosystem. Skogsbruket måste säkerställa tillräcklig naturhänsyn för att bevara och återställa strukturer, såsom mängden och typen av död ved, gamla träd och våtmarker.
• Bevara och återställa naturlig trädslagssammansättning och mångfald av skogsekosystem, både i bestånds- och landskapsskala. Träd utgör grunden för skogens ekosystem genom att direkt tillhandahålla livsmiljöer och påverka biofysiska förhållanden. Därför bör skogsbruket endast använda inhemska trädarter som i möjligaste mån är naturligt föryngrade.
• Tillämpa ett landskapsperspektiv. Planering bör ske på såväl skogsbeståndsnivå som på landskapsnivå för att säkerställa konnektivitet och för att bevara och återställa den naturliga variationen i skogslandskapet. 
• Skogsbruket bör fortlöpande anpassas till nya forskningsrön och praktiska erfarenheter.

• Följande metoder hör inte hemma inom en ekosystembaserad skogsförvaltning: kalhyggen, harvning, gödsling, dikning, främmande trädslag, användning av giftiga bekämpningsmedel.  

3. Inför ett omedelbart moratorium (dvs avverkningsstopp) i den sista naturskog vi har kvar.  Det inkluderar kontinuitetsskogar och skogar med höga naturvärden på produktiv skogsmark. Detta med hänvisning till försiktighetsprincipen. De skogar som bör omfattas av moratoriet inkluderar: (1) naturskog och verifierade kontinuitetsskogar, (2) nyckelbiotoper och andra skogar med dokumenterat höga bevarandevärden (utpekade i kommunplaner, via SIS-standard eller liknande), (3) områden klassade av Naturvårdsverket och länsstyrelserna som värdekärnor med stor betydelse för växter och djur, (4) mark- och hänglavsrik äldre skog och kontinuitetsskog viktig för renskötseln, och (5) alla oskyddade skogshabitattyper som skyddas enligt EU:s livsmiljödirektiv. Dessa kategorier kan överlappa. Även om heltäckande data över befintliga områden med högt bevarandevärde saknas kan ett omedelbart avverkningsstopp genomföras gällande alla kända områden med hjälp av dagens kunskap och kartläggningar. 

4. Respektera samernas rätt till fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC)^[14], så som den definieras i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter (UNDRIP)^[15] Det betyder att vi måste skydda, restaurera och bruka all skog i Sápmi med respekt för samernas rättigheter. Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag och finns inskrivet i Sveriges grundlag (Lag om ändring i regeringsformen 2010:1408). ”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).” Renskötseln och den mark som behövs för samernas naturbetesbaserade renskötsel ska skyddas eftersom renskötsel anses vara en bärande del av samisk kultur. 

Rennäringen är ett så kallat riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. Där anges att områden av riksintresse för rennäringen ska skyddas. Av reglerna om riksintresse framgår att regeringen anser att det måste finnas grundläggande förutsättningar för rennäringen inom varje sameby, nämligen säker tillgång till sådana områden inom både åretruntmarker och vinterbetesmarker som krävs för att bedriva rennäring, bland annat flyttningsleder, kalvningsland och områden med goda betesförhållanden, och det måste enligt regeringen finnas funktionella samband mellan dessa olika delområden. Rebellmammorna vill också lyfta fram att urfolkens traditionella kunskap är en nyckelfaktor i arbetet med klimatanpassning och bevarande av den biologiska mångfalden^[16]. 

5. Verkställ politik och incitament som ser till att träet från den brukade skogen används till nödvändiga och långlivade produkter, inte engångsartiklar eller bränsle.  Konsumtion och produktion av skoglig biomassa behöver begränsas till de planetära gränserna. Idag används ca 80 % av träet som plockas ut från Sveriges skogar till kortlivade produkter som bioenergi, kartong och papper. Dagens avverkningsformer och slutprodukterna leder därmed till stora utsläpp av växthusgaser. Gamla skogar (naturskogar och kontinuitetsskogar) utgör intakta kolförråd och en reell kolsänka, till skillnad från nyetablerade trädbestånd som bara har snabbt upptag. Kalavverkning i äldre skog leder till en kraftig förlust^[17] av redan inlagrat kol^{[18],[19],[20]}, och en förlorad sänka de kommande decennierna. 

Argumentet att dessa utsläpp kompenseras av att nya växande träd tar upp koldioxid håller inte^[21], då det tar lång tid innan en eventuell nettoeffekt uppnås. Träd må vara så kallat ”förnybara” men dessa är förnyade först flera decennier för sent, och under dess uppväxt skadar de miljön, medan ”ekosystemet skog” inte är förnybart. Skog är just ett ekosystem som bara naturen kan skapa och återskapa. Det tar 1000 år för naturen att återskapa en 1000 årig skog. Notera: det är skog – inte träd – som går förlorade idag. När kartfiler från Skogsstyrelsen över alla avverkningsanmälningar jämförs med Naturvårdsverkets kartor av kontinuitetsskog (de sista skogarna som aldrig kalavverkats) visar det sig att hela 39 % av kalavvekningarna^[22] i norra Sverige sker på mark som bedömts som kontinuitetsskog. 

Fossila bränslen är uppenbart illa nog, och dessa måste fasas ut^[23], men att mena att ett ”bränslebyte” till biogena bränslen är svaret är rent felaktigt^[24]. Alla bränslen släpper ut CO², och biogena bränslen släpper ut mer CO² per energienhet än fossila eftersom de är mindre energitäta och mindre energieffektiva än fossila bränslen: I ett 50-100 års perspektiv har skogligt biobränsle en högre klimatpåverkan än fossila bränslen på grund av ett lägre energiinnehåll än olja och kol. Mer koldioxid släpps därför ut per energienhet^[25].  Studier visar också att skogsbiomassa som används för energiproduktion kan öka koldioxidutsläppen med ca 40 % jämfört med fossila bränslen, om hänsyn tas till förlorade kollager i marken vid avverkning^[26]. 2018 undertecknade nära 800 forskare ett brev till Europaparlamentet med en tydlig varning till parlamentarikerna att förbränning av biomassa från skogen kommer att förvärra vår klimatpåverkan under de närmaste årtiondena^[27]. Även Europeiska Vetenskapsrådet EASAC betonar att förbränningen av skogsbaserade produkter kan öka utsläppen av koldioxid i EU och äventyra 1,5/2.0 gradersmålet^[28]. Forskare, inklusive de som arbetar för EU-kommissionen, har varnat för att trädförbränning (till skillnad från avfall från sågverk) kan öka utsläppen i årtionden eller till och med århundraden jämfört med fossila bränslen^[29].

Pappers- och massaprodukter är energikrävande att tillverka: skogsindustrin står för nästan hälften av Sveriges industriella energianvändning^[30]. Efterfrågan på biomassa överstiger tillgången och behovet av att begränsa och prioritera är akut. I EU:s skogsstrategi^[31] framgår att skogsråvaran ska nyttjas i enlighet med kaskadprincipen, dvs att trä så långt det är möjligt ska användas till långlivade material och produkter. Idag går mindre än 20% av det trä som avverkas i Sverige till plankor, möbler och byggmaterial vilket inte är i linje med EU:s skogsstrategi som också anger att träråvara som används för produktion av kortlivade produkter och energi ska vara sådan som inte lämpar sig för långlivade produkter eller rest- och återvunna produkter. Att respektera principerna för en cirkulär ekonomi beskrivs som avgörande.

Det är därför viktigt med ny politik och incitament som leder till att:  

• Långlivade produkter prioriteras före kortlivade och engångsprodukter. 
• Kortlivade produkter och bioenergi från skogsbiomassa inte subventioneras.
• Träprodukters cirkularitet ökar, genom stimulans till återanvändning och återvinning. 
• Produktionen blir energieffektiv. 
• Sverige implementerar kaskadprincipen i enlighet med EU:s skogsstrategi som betonar dessa aspekter av hållbarhet.

_{[1] IPCC, 2023: Climate Change 2023: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, H. Lee and J. Romero (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, pp. 35-115, doi: 10.59327/IPCC/AR6-9789291691647.} 

_{[3] De skyddade områdena måste få ett långsiktigt skydd, vara ekologiskt representativa, och ha så hög konnektivitet som möjligt. De områden som är av störst värde för biologisk mångfald bör prioriteras, men för att nå målet krävs även restaurering av skog med lägre naturvärden.}

_{[4 ]Ett ekosystembaserat skogsbruk gör, förutom nytta för klimat och biologisk mångfald, även skogarna mer resilienta mot klimatförändringar, torka, brand, och angrepp av skadedjur och sjukdomar, så att de kan ge ekosystemtjänster under lång tid. Ekosystembaserat skogsbruk definieras enligt principer för ekosystembaserat skogsbruk som ni kan läsa mer om via QR-koden}

_{[5] De skogar som bör omfattas av moratoriet (avverkningsstoppet) inkluderar: (1) naturskog och verifierade kontinuitetsskogar, (2) nyckelbiotoper och andra skogar med dokumenterat höga bevarandevärden (utpekade i kommunplaner, via SIS-standard eller liknande), (3) områden klassade av Naturvårdsverket och länsstyrelserna som värdekärnor och som har stor betydelse för växter och djur, (4) mark- och hänglavsrik äldre skog och kontinuitetsskog viktig för renskötseln, och (5) alla oskyddade skogshabitattyper som skyddas enligt EU:s livsmiljödirektiv. Dessa kategorier kan överlappa. Även om heltäckande data över befintliga områden med högt bevarandevärde saknas kan ett omedelbart avverkningsstopp införas utifrån dagens kunskap och kartläggningar över skogar (1-5) enligt ovan.}

_{[10] IPCC, 2023: Climate Change 2023: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, H. Lee and J. Romero (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, pp. 35-115, doi: 10.59327/IPCC/AR6-9789291691647.}

_{[23] Det är också viktigt att påminna om att någon substitution inte ens sker: det samhället får nu är addition.}