This web page requires JavaScript to be enabled.

JavaScript is an object-oriented computer programming language commonly used to create interactive effects within web browsers.

How to enable JavaScript?

Öppet brev till Skolverket – XR Sverige

Öppet brev till Skolverket

19 augusti 2022

Klimatförändringarna är farliga på riktigt

Klimathotet är mänsklighetens ödesfråga. Forskare varnar att vi står inför en samhällskollaps. Det senaste året har FNs mellanstatliga klimatpanel IPCC släppt tre rapporter som visar på vilka oerhört drastiska konsekvenser som vi nu riskerar att möta. Världsledare samlades 2015 bakom Parisavtalet som binder länderna att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader, helst 1.5. Sverige lever inte upp till våra åtaganden. Vår miljö- och klimatminister uttrycker att det är omöjligt. Inför höstens val har de politiska partierna ännu lägre klimatambitioner än föregående val. 

Enligt de största vetenskapliga tidsskrifterna inom hälso- och medicinområdet är det största hotet mot global hälsa att våra ledare misslyckas med att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader. Utöver att dagens barn och ungdomar är de idag levande som kommer tvingas möta klimatförändringarnas värsta konsekvenser, så slår också Socialstyrelsen fast att barn är en särskild riskgrupp gällande negativa hälsoeffekter vid ett ändrat klimat. Barn och unga bör således på bästa möjliga vis dels få information om vad klimatförändringarna innebär, samt ges redskap att påverka situationen i största möjliga utsträckning. Här är skolan särskilt väl lämpad för att tillgodose dessa behov. 

Skolverket ansvarar för att styra och stödja den svenska skolan, från förskola till grundskola och vuxenutbildning. Myndigheten sätter ramar för hur utbildning ska bedrivas, samt erbjuder fortbildning till personal i förskolan och skolan. Vi som agerar idag är lärare samt psykologer som samlas i grupperingarna Psykologer för Extinction Rebellion samt Teachers Rebellion. Våra övergripande krav är att makthavare och myndigheter ska tala klarspråk om klimatkrisen, att samhället skyndsamt ställs om för att drastiskt minska utsläppen i linje med Parisavtalet, samt att fördjupa demokratin i form av medborgarråd för att komma ifrån de parlamentariska låsningar som hindrar adekvata åtgärder. Vi har granskat hur Skolverket tar sig an dessa utmaningar idag och har krav på förbättring.

Skolverket missar poängen

En av världens mest välkända svenskar är utan tvekan klimataktivisten Greta Thunberg. Som 15-åring började hon skolstrejka för klimatet utanför riksdagen. Härefter har hon varit drivande i starten av proteströrelsen Fridays For Future som bland annat mobiliserat över 4 miljoner människor till demonstration under en och samma dag. Genom att strejka från skolan trots skolplikten använde sig Greta av civil olydnad för att sätta fokus på politiska ledares passivitet i klimatfrågan. Detta engagemang har bland annat lett till att hon blivit inbjuden att tala inför FN. Enligt Skolverket så har unga människor i Sverige idag ett relativt lågt samhälleligt engagemang. I läroplanen för såväl grundskolan som gymnasieskolan slås fast att det inte är tillräckligt att i undervisning förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar, utan eleverna ska förberedas för att aktivt delta i samhällslivet genom att undervisning bedrivs i demokratiska arbetsformer. Enligt den statliga utredningen Olydiga medborgare inom ramen för Demokratiutredningen så kan civil olydnad bidra till att stärka demokratin och välfärdsstaten. Så, på vilket sätt tycker Skolverket att vi kan lära oss av vårt nationella exempel Greta gällande demokrati och samhällsengagemang? Generaldirektör Peter Fredriksson ger tydligt svar på tal: ”Det är bra att eleverna engagerar sig i viktiga frågor, men det kan man göra på sin fritid när man inte har läxor att göra”. Att uppmana elever att strejka på sin fritid är hisnande, hur går det ens till? Att Fredriksson som är historielärare inte tycks ha bättre förståelse för strejker och dess koppling till demokrati är faktiskt skrämmande. Idag vill vi här på plats tydligt ta ställning för de unga som kämpar för sin och andras framtid! Vi står bakom Greta och Fridays For Future! Vi vill också tydligt förmedla till de unga: det går inte att strejka på sin fritid.

Barn och ungas tankar och känslor om klimatet

En studie publicerad i The Lancet (2021) visade att när 10 000 barn och unga i tio olika länder tillfrågades så var en överväldigande majoritet oroliga över klimatförändringarna (59% var väldigt eller extremt oroliga, 84% var någorlunda oroliga eller mer). Närapå hälften svarade att deras känslor kopplade till klimatförändringarna hade en negativ inverkan på deras vardag och deras fungerande. De ungas upplevelser av att regeringar sviker i sin hantering av klimatkrisen var associerat med ökat lidande. Dessa resultat överensstämmer med fynd från svenska förhållanden. En Novusundersökning utförd på uppdrag av Våra barns klimat visar att endast hälften av unga mellan 12 och 18 år känner sig hoppfulla inför framtiden gällande att lösa jordens klimatproblem på ett bra sätt. Undersökningen visar också att över hälften av de unga är oroliga för klimatförändringarna och av de oroliga rapporterar var sjätte att de inte pratar med någon om sin oro. Forskare beskriver klimatångest som en rationell, konstruktiv och praktisk ångest tydligt åtskild från mental sjukdom. Klimatförändringarna bedöms samtidigt kunna leda till en ökad psykisk ohälsa i form av bland annat depression, PTSD och suicid (Clayton et al., 2017). Det är centralt att barn och ungdomars tankar och känslor om klimathotet ges utrymme i skolvärlden genom att bjuda in till återkommande samtal. Lärare bör även understryka att negativa känslor kring klimatförändringarna och vuxnas passivitet inför dessa är normala och förståeliga, att det inte är något sjukligt i sig att vara arg, orolig, rädd eller ledsen över sakernas tillstånd. 

Skolans roll och fokus gällande klimatförändringarna

På Skolverkets hemsida går det att läsa sammanställningar av aktuell forskning som kan vara relevanta och användbara inom utbildningsområdet. Att på detta vis göra forskning tillgänglig för fler och tydligare koppla undervisningen till akademin är väldigt positivt! Vi har tittat närmare på forskningen som sammanställts med koppling till klimatfrågan. I en studie från Göteborgs universitet har forskare undersökt hur studenter på sista året i naturvetenskapligt gymnasieprogram ser på klimatförändringarna. Resultatet visar på att studenterna kan förstå skillnaden på väder och klimat, och att de till viss del förstår hur klimatet hänger samman som ett system. Forskarna ondgör sig dock över att gymnasisterna lägger ansvaret för klimatförändringarna på samhället. Enligt forskarna så är det i grunden individers handlingar som påverkar utvecklingen inom klimatområdet, och de föreslår att det vore bra att tydligare lyfta fram begreppet ”ekologiskt fotavtryck” för att sätta fokus på hur individens egna handlingar bidrar till klimatförändringarna. Vid en första anblick är det här perspektivet rimligt; om det är mänskligheten som orsakat klimatförändringarna, och mänskligheten består av individer, då är väl individens roll en rimlig utgångspunkt för att förstå hur vi ska komma tillrätta med det här stora problemet? Men, om vi istället börjar med att titta på vad IPCCs rapporter slår fast, då blir bilden en annan. Vi är farligt nära att gå över 1.5 graders uppvärmning, och tiden rinner mycket snabbt ut för att åstadkomma de samhälleliga förändringar som krävs för att drastiskt minska utsläppen. Om uppvärmningen överskrider denna gräns är det stor risk att vi triggar självförstärkande tröskeleffekter, som i sin tur ökar takten på uppvärmningen och riskerar att göra det svårt eller rentav omöjligt för oss människor att vända utvecklingen. Att i detta kritiska läge fokusera på varje enskild individs handlingar och bidrag till klimatförändringarna leder oss fel. Faktum är att det var oljejätten British Petroleum, BP, som populariserade det närsläktade begreppet koldioxidfotavtryck i en reklamkampanj 2005. Logiken var att man genom att fokusera på att enskilda individer skulle ”koldioxidbanta” så skulle de inte vara upptagna med oljebolagens verksamhet eller de samhällssystem som driver på klimatförändringarna genom exempelvis subventionering av fossila produkter. FNs generalsekreterare António Guterres var tydlig efter att en av IPCCs rapporter släpptes tidigare i år, och menade att det politiska abdikerandet av ledarskap rentav är kriminellt. I ljuset av detta menar vi att det är ett sundhetstecken att våra ungdomar förstår att ansvaret för de skenande klimatförändringarna ligger på samhället och våra makthavare – att hävda motsatsen och vilja skifta fokus till ungdomarnas eget ansvar för utsläpp är i sammanhanget närmast skamligt.

Yngre barn stod i fokus i ett examensarbete från Högskolan Väst, där barnens klimatoro undersöktes ur pedagogernas perspektiv. Svårigheter för lärare att välja ut lämpligt undervisningsmaterial belyses, något som kompliceras ytterligare vid frågor som bedöms kontroversiella på vetenskaplig och/eller samhällelig nivå, vilket klimatförändringarna är. Av de tillfrågade pedagogerna var det närmare 30% som inte svarade ja på frågan om de hade klimatinslag i undervisningen. När pedagogerna skulle specificera vad de talat med barnen om lyfts huvudsakligen individuella handlingar fram, såsom skräpplockning och sopsortering. Även om det idag ingår utbildning om klimatet i det övergripande ramverket för hållbar utveckling, så är det oklart hur undervisningen ser ut i praktiken då nationell uppföljning saknas. I ”Lärarens guide till klimatmedveten undervisning” på Natur och Kultur belyses problematiken med påståendet att det viktigaste är att minska sina egna utsläpp med utgångspunkt i hur stort och komplext klimatproblemet faktiskt är. Skolans unika roll att hjälpa elever att se sig själva som aktiva samhällsmedborgare lyfts fram. I denna skrift används det inte för att ”hjälpa” eleverna att navelskådande fokusera på sin egen klimatpåverkan, utan istället för att visa på hur de kan göra sina röster hörda för samhällelig påverkan.

I en debattartikel i Aktuell hållbarhet föreslår företrädare för Klimatpsykologerna samt Våra barns klimat att den svenska skolan bör genomgå ett klimatlyft. I en nationell satsning ska kompetensutveckling ges till alla grundskolelärare och lärarstudenter så att de erhåller de verktyg som behövs för barns lärande och mående kopplat till klimatfrågan. Ett särskilt fokus bör enligt skribenterna ligga på att ta tillvara ungas engagemang bortom individuella vardagshandlingar. Detta kan göras genom att lyfta exempel på unga som samlats i stämningar av staten i olika länder för att politiker bryter mot klimatlagar, samt hur unga startat globala proteströrelser inom klimatområdet, såsom Greta Thunberg och Fridays For Future. Lärare i svenska skolan behöver också utbildning och stöd kring hur de på bästa vis kan hantera förnekande och förminskande kring klimathotet från sina elever. En undersökning utförd av Våra barns klimat visar att nästan 9 av 10 grundskollärare stödjer ett klimatlyft.

Ett kompletterande regleringsbrev

Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att utreda vilka möjligheter och förutsättningar som krävs för genomförande av artikel 12 i Parisavtalet. Denna artikel ligger till grund för hur allmänheten ska kunna medverka i klimatomställningen genom att stärka klimatundervisning och öka allmänhetens medvetande, deltagande samt tillgång till information om avtalet. Bland Naturvårdsverkets slutsatser finner vi särskilt två som har stor bäring på skolans område, att rusta lärarna för ungas engagemang i klimatfrågor samt att utreda hur civilsamhället kan bidra till kunskapshöjning. Här har Skolverket en viktig funktion att fylla!

Det Klimatpolitiska rådet i Sverige har gett Sweco och RISE i uppdrag att undersöka huruvida regeringens styrning av myndigheter ger tillräckliga förutsättningar för att Sverige ska uppnå de klimatpolitiska målen. De fann att klimatfrågan inte har högsta prioritet i regeringens formella styrning av myndigheter, och att den sällan nämns explicit i instruktioner. Undersökningen fann vidare att klimatfrågan utifrån sin komplixitet berör hela samhället, och att samordningen bör öka mellan myndigheter. Slutsatsen blir att det krävs nya grepp för att få snabbt resultat. Här är ett sådant nytt grepp:

I denna delen av brevet kompletterar vi Skolverkets regleringsbrev med konkreta instruktioner inom ett antal avgränsade områden. Vi menar att detta krävs eftersom de uppdrag myndigheten fått av regeringen inte lett till ett agerande i linje med hotet mot hälsan som klimatförändringarna riskerar att föra med sig. 

Inför skyndsamt ett klimatlyft för svenska skolan 

Myndigheten ska ta fram ett förslag på hur för-, grund- och gymnasieskolan i Sverige skyndsamt kan bedriva ett genomgripande klimatlyft. Detta ska utgå från följande faktorer framtagna av Våra barns klimat:

  • LÄRANDE. Se till att alla lärare får en god faktagrund att stå på gällande klimatförändringarna, den globala uppvärmningen och den ekologiska krisen, samt möjligheter till att uppdatera kunskaperna över tid. 
  • ​​​​​​​MÅENDE. Rusta lärare för att lyfta fram och hantera barns och ungas känslor i samband med klimatundervisningen. Det är centralt för att skapa hopp, minska ensamhet och öka engagemanget. 
  • ​​​​​​​HANDLING. Utbilda lärare i hur skolan kan ta ett helhetsgrepp om klimatet med kollektiv handling i centrum. Att agera tillsammans med andra kan skapa framtidstro och handlingskraft hos elever.

Till dig som arbetar på Skolverket

Vi som har granskat Skolverkets arbete med klimatet har stor förståelse för att det finns många anställda inom myndigheten som inte upplever att myndigheten gör tillräckligt för att understryka hur allvarlig situationen är avseende klimatkrisen. Vi uppmuntrar nu alla som vill se en faktisk förändring att kontakta oss direkt på myndighetsupproret@proton.me   

Du som hör av dig kommer behandlas som en konfidentiell källa fram tills du själv eventuellt väljer att vara offentlig med din kritik. Vi behöver ditt stöd och information som anställd på myndigheten för att på bästa möjliga sätt hjälpa Skolverket in i framtiden, för både myndighetens och mänsklighetens skull!

Referenser: