Göran slutplädering 2026-02-12
13 februari 2026
Rättegång Göteborgs tingsrätt
12 februari 2026, efter aktion i Gbg oljehamn 13 dec 2025
Mål nr B 1023-26
Sakframställan
Jag ska här med citat från olika dokument visa hur akut och överhängande klimatkatastrofen är och hur den hotar nuvarande och framtida generationers samhälle och liv. (Förståelsen av dessa fakta är helt avgörande för att förstå mitt agerande och min hänvisning till nödrätt.)
Jag använder tre olika källor om en brittisk underrättelserapport:
The Guardian, Aftonbladet och Dagens Nyheter
Ur The Guardian:
”Larmet kommer i en 14-sidig brittisk rapport. Den skulle egentligen ha publicerats redan i höstas 2025, men stoppades av regeringen på 10 Downing Street. Anledningen uppges vara rädsla för att den skulle vara för negativ och skrämmande.”
Rapporten kommer formellt från departementet för miljö, livsmedel och landsbygdsfrågor. Men enligt The Guardian stod den gemensamma underrättelsekommittén – som övervakar de brittiska underrättelsetjänsterna MI5 och MI6 – bakom arbetet.
Och hotet mot den nationella säkerheten i Storbritannien som beskrivs handlar varken om terror eller militära angrepp – utan vårt sätt att överkonsumera naturen. Varningarna om detta hot skärps nu kraftigt. Det är verkligt – sker till viss del redan – och kan bli utbrett, katastrofalt inom fem år.
”Det finns en realistisk möjlighet att vissa ekosystem börjar kollapsa 2030 eller tidigare, till följd av förlust av biologisk mångfald orsakad av förändrad markanvändning, föroreningar, klimatförändringar och andra drivkrafter.”
Kollapsar den biologiska mångfalden i stora nyckelsystem på jorden, så leder det till brist på livsmedel, enorma prisökningar, massmigration och globalt uppror, understryker rapporten.
Livsmedelsförsörjningen är särskilt känslig, eftersom Storbritannien inte skulle kunna konkurrera med andra länder om de knappa resurserna, bedömer underrättelsekommittén.
Redan i dag märks effekterna av klimatkrisen med missväxt, allt intensivare naturkatastrofer – med skogsbränder, skyfall, översvämningar, torka och erosion – och fler utbrott av infektionssjukdomar.
Detta kommer att förvärras och leda till ”geopolitisk instabilitet, ekonomisk otrygghet, konflikter, migration och ökad konkurrens mellan stater om resurser”, enligt rapporten.
– Den här bedömningen är ett välkommet och viktigt erkännande av den mycket kritiska mångfalden av hot som Storbritannien står inför. Den behandlar ekosystemkollaps med den allvarlighet den förtjänar, som ett hot mot vår nationella säkerhet, säger generallöjtnant Richard Nugee, tidigare högt uppsatt militär befälhavare, till The Guardian.
Ur Aftonbladet:
“Vad dessa hotande ekosystemkollapser skulle innebära för Sverige och den nationella säkerheten här har inte analyserats, enligt Aftonbladets granskning. Ingen myndighet tycks heller känna sig ansvarig.
Myndigheten för civilt försvar hänvisar till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket hänvisar till Jordbruksverket, Naturvårdsverket och tillbaka till Myndigheten för civilt försvar. Jordbruksverket hänvisar till SMHI och Stockholm Resilience Centre.
Försvarsmakten hänvisar till Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som uppger i ett mejl att ”det här är ett område som FOI inte håller på med”.
På Naturvårdsverket känner man inte till att någon nationell analys har gjorts.
“Vi har inte gjort en sådan här specifik analys av konsekvenserna för Sveriges säkerhet, men vi håller med om de drivkrafter bakom systemkollapshoten som lyfts här. Klimatförändringarna, överutnyttjande av ekosystemen och hur vi nyttjar vår mark”.
De tar Östersjön som exempel – där flera faktorer samspelat: övergödning, gifter, klimatförändringar men framför allt för hårt fiske.
”Kritiska ekosystem som stödjer stora livsmedelsproducerande regioner och påverkar det globala klimatet samt vatten- och vädercykler är de viktigaste för Storbritanniens nationella säkerhet”, står det i den brittiska rapporten.
Rapportförfattarna pekar ut särskilt hotade nyckelområden för Storbritannien: de boreala skogarna – det vill säga barrskogsbältet som även täcker Sverige, Amazonas och Kongobäckenets regnskogar, Himalaya, samt korallrev och mangroveskogar i Sydostasien.
Enligt rapporten kan vissa av dem, inklusive korallrev och boreala skogar, börja kollapsa redan innan 2030, medan andra kan dröja till 2050. Vissa forskare har varnat för att Amazonas redan visar tecken på att förändras snabbare än väntat.
Lisen Schultz är forskare inom hållbar utveckling och vice chef för Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. Hon ser positivt på att det som forskare larmat om under lång tid nu lyfts tydligt som en nationell säkerhetsfråga.
– Då kanske det kan ses som mer relevant hos våra beslutsfattare. Den här rapporten lyfter vårt beroende av inte bara ett stabilt klimat utan även av livskraftiga ekosystem. Att vi inte bara är i behov av att ta hand om vår egen nationella natur utan även – för vår egen skull – behöver samarbeta globalt för att rädda ekosystem i världen. Och att det här har bäring på vår säkerhet, säger hon.
Riskerna som tas upp är generella och gäller lika mycket för Sverige som för Storbritannien.
Vidare:
Ur DN (2026-01-23)
Nationell säkerhetsbedömning av globala ekosystem.
”Dokumentet beskrivs som unikt då det använder militära underrättelsemetoder för att bedöma riskerna med den pågående naturkrisen. Slutsatsen är att förlusten av biologisk mångfald inte längre bara är en miljöfråga, utan ett hot mot nationell säkerhet och välstånd”.
Professor Alexandre Antonelli beskriver rapporten som ”otroligt allvarlig”, eftersom den ”klargör att förlusten av biologisk mångfald inte handlar om gulliga djur eller fina växter, utan om att skydda vår ekonomi och våra grundläggande samhällsfunktioner”.
Enlig DN, pekar rapporten ut ”sex kritiska ekosystem som avgörande för global stabilitet”.
Däribland finns Amazonas, korallreven i Sydostasien och de boreala skogarna (barrskogsbältet) som sträcker sig över norra halvklotet, inklusive Skandinavien. Enligt rapporten finns det en ”realistisk risk att vissa av dessa system – specifikt korallrev och boreala skogar – börjar kollapsa redan under 2030-talet. Konsekvenserna beskrivs som systemhotande.”
Att störningar i livsmedelsförsörjningen skulle slå hårt mot Storbritannien är föga överraskande, givet landets geografiska läge och stort importberoende. Detta är dock ännu alvarligare för Sverige, konstaterar Antonelli. Men det är ändå den hotande kollapsen av de boreala skogarna som tilldrar sig uppmärksamhet.
Den brittiska rapporten slår fast att
”ett ekosystem kollapsar när det passerar en kritisk tröskel eller brytpunkt, varefter det inte längre kan upprätthålla viktiga funktioner eller struktur, vilket leder till omfattande förändringar i dess storlek och sammansättning. Ekosystemet övergår oåterkalleligt från ett stabilt tillstånd till ett annat. Till exempel skulle Amazonas kollaps leda till att det förflyttas till ett torrare savanntillstånd. En kollaps försämrar ett ekosystems förmåga att tillhandahålla viktiga tjänster, inklusive rent vatten, livsmedelsproduktion och klimatreglering. Detta kan påskynda klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald och få katastrofala konsekvenser, inklusive kollaps av viktiga livsmedelskällor och grundläggande förändringar av globala vädermönster och vattnets kretslopp.”
FAKTA – Vad ekokollapsen bl.a. leder till
Källa: ”Nature security assessment on global biodiversity loss, ecosystem collapse and national security”, rapport från brittiska regeringen, 20 januari 2026.
”Allvarlig degradering eller kollaps” av jordens kritiska ekosystem skulle, enligt rapporten, ”med stor sannolikhet leda till”:
* vattenosäkerhet och vattenbrist, torka
* kraftigt minskade skördar
* global minskning av odlingsbar mark
* kollaps av fiskenäringar
* förändrade globala vädermönster
* frigörande av bundet kol som ytterligare förvärrar klimatförändringarna
* nya zoonotiska (djurburna) sjukdomar
* förlust av farmaceutiska resurser.