Öppet brev till Socialstyrelsen från Psykologer för Extinction Rebellion och Läkare för Extinction Rebellion
31 maj 2022
Inledning
I slutet av april genomförde Psykologer för Extinction Rebellion tillsammans med andra vårdprofessioner samt forskare, en aktion på Socialstyrelsens kontor i Stockholm. Aktivister tog sig förbi spärrarna på myndigheten i en fredlig civil olydnadsaktion, och krävde adekvat agerande från Socialstyrelsen i relation till klimathotet. Tidigare försök att få till dialog till stånd med regeringen har inte varit framgångsrika, varför aktivisterna nu vände sig direkt till den myndighet som har till uppdrag att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. En granskning av myndighetens arbete på området visade tyvärr på oförklarliga luckor vad gäller kommunikation och rapportering av konkret arbete.
Aktionen på Socialstyrelsen resulterade i ett möte med två av myndighetens chefer som intresserat lyssnade på budskapet. Myndigheten utlovade återkoppling inom loppet av två veckor. Det visade sig vid återkopplingen att det fanns rapporter konkret kopplade till klimatkrisen, men att dessa inte gjorts tillgängliga för offentligheten. Socialstyrelsen har informerat oss om att rapporterna nu kommer att läggas upp på deras hemsida, och i väntan på detta valde vi att själva offentliggöra dessa dokument.
I vårt tidigare öppna brev (29/4) refererade vi till ett uttalande som publicerats i närmare 260 av de mest inflytelserika medicinska tidsskrifterna, där det slogs fast att “det största hotet mot den globala hälsan är det fortsatta misslyckandet hos världsledare att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 °C”. I detta brev kommer vi först granska vad Socialstyrelsen skriver om klimatkrisen och dess påverkan på hälsa och sjukvård utifrån det material vi fått tillgå, och därefter se om myndighetens agerande och planer är adekvata utifrån den angelägenhetsgrad internationella hälso- och medincintidsskrifter understryker.
Socialstyrelsens bedömning av hur klimatkrisen kan påverka hälsa och sjukvård
I rapporten Klimat och sårbarhetsanalys för Socialstyrelsen beskrivs vilka uppdrag myndigheten har samt hur de avser att arbeta utifrån dessa. En översiktlig genomgång ges av klimatförändringarna och dess konsekvenser. Socialstyrelsen hänvisar till SMHI vars analyser visar på att Sverige redan påverkats av de klimatförändringar som pågår. Temperaturen kommer att stiga mer i Sverige än det globala genomsnittet, och medeltemperaturen i vårt land vid sekelskiftet förutses stiga med 2-7 grader jämfört med åren 1971-2000.
Ett seriöst vetenskapligt arbete bör visa på både för- och nackdelar med förändring, och myndigheten lyfter fram att en kortare vintersäsong för med sig en minskad risk för halkolyckor och annan köldrelaterad hälsopåverkan. Redan här tar det slut på potentiellt positiva konsekvenser av klimatförändringarna avseende liv och hälsa, och problemen börjar listas. Det är alltså från Socialstyrelsens egen rapport som beskrivning av risker och hälsopåverkan kommer. Fler och längre värmeböljor kommer att leda till ökat antal dödsfall under sommaren. I kombination med luftföroreningar ökar hälsoriskerna ytterligare enligt Socialstyrelsen. Riskgrupper är hjärt-, kärl- och lungsjuka, små barn och äldre. Eftersom Sverige har en växande åldrande befolkning kommer det vara fler individer framöver som är i riskzonen för klimatrelaterade händelser. Det slås vidare fast att vi kommer att se en ökad nederbörd och fler skyfall. Dessa kan leda till att toxiska ämnen läcker in i ytvattentäkter, precis som smittämnen från djurhållning, marker och avloppsvatten. I ett förändrat klimat kan nya sjukdomsspridande insekter komma att överleva.
En dyster bild av den framtida utvecklingen framträder. Socialstyrelsen skriver att det är sannolikt att det globala medelvattenståndet kommer stiga med mellan 28-98 cm fram till nästa sekelskifte. Den typ av extremtemperaturer som idag inträffar vart 20e år väntas kunna öka i frekvens med uppemot 666%. Pollensäsongen väntas bli förlängd och vi kan få en ökad halt av pollen i luften. Den mikrobiella belastningen ökar och vi får mer kvalster. Bränder kan komma att öka till antal och yta, och brandrök som lägger sig över städer och tätorter orsaka hälsoproblem.
I rapporten skriver Socialstyrelsen att krisberedskapen fortfarande är låg på många boenden för personer med funktionsnedsättning. Överlag väntas klimatförändringarna leda till ökad påfrestning för personal som arbetar inom vård och omsorg. Det är även risk för försämrad livsmedels- och vattenkvalitet, samt negativ påverkan på läkemedels hållbarhet och effektivitet. Avbrott inom transportområdet till följd av klimatförändringar blir särskilt allvarliga eftersom lagerhållning av läkemedel blivit mindre, så att akutsjukhus och andra vårdinrättningar idag behöver dagliga leveranser.
Hälsokonsekvenserna av klimatförändringarna riskerar enligt Socialstyrelsen att slå brett i samhället. Ökade temperaturer väntas leda till att fler uppsöker badplatser mer ofta, samtidigt som massförökning av cyanobakterier i Östersjön kommer öka. Badsårsfeber väntas öka, liksom antalet matförgiftningar.
Slutsatsen är att ett förändrat klimat kan få stora konsekvenser på människors hälsa och på vård- och omsorgssektorn. De som är mest sårbara enligt Socialstyrelsen är barn, äldre och personer med olika former av sjukdomar såsom hjärt-, kärl- och lungsjuka, cancersjuka, människor med diabetes samt personer med allvarligare psykisk ohälsa.
Vilka scenarion utgår Socialstyrelsen ifrån i sin rapport?
Socialstyrelsen slår fast att alla scenarion utom ett visar på en ökning av utsläpp fram till 2050. Myndigheten hänvisar till SMHI som pekar på att om alla politiska löften som gjorts uppfylls blir uppvärmningen 2.7 grader vid århundradets slut, men med nuvarande politik är vi istället på väg mot 3.6 graders uppvärmning. Rapporteringen om hälsomässiga konsekvenser av klimatförändringarna tycks således vara baserad på en sammanslagning av alla scenarion som myndigheten bedömer rimliga att inträffa, men utan att differentiera dem sinsemellan trots den stora differensen vad gäller hälsopåverkan dem emellan.
I Parisavtalet var utgångspunkten att hålla den globala uppvärmningen långt under 2.0 grader, helst till 1.5. Det scenario som skulle leda till att vi klarar 1.5-gradersmålet har Socialstyrelsen sorterat bort i sin analys, och istället understryks att det kommer att “behövas en extremt kraftfull global klimatpolitik” för att vi ska nå tvågraders-målet. Det är talande att en myndighet i Sverige inte utgår ifrån den målbild som regeringen håller fast vid (+1.5), utan snarare framhåller att det finns tvivel över om vi ens kan uppnå den mycket mindre ambitiösa målbilden (+2.0). Det vore önskvärt att Socialstyrelsen visade på hur stora skillnader de hälsomässiga konsekvenserna kan bli vid en global uppvärmning på 1.5 kontra 2.0 grader, då allmänheten behöver sådan kunskap för att på ett adekvat vis kunna bedöma den förda politiken.
Anpassa kontra förebygga
Ledordet som återkommer när Socialstyrelsen analyserar klimatförändringarnas effekter på hälsa är anpassning. Vården och samhället ska vara beredda på allvarliga konsekvenser som klimatförändringarna för med sig, men inte förebygga att de inträffar. Kan det vara så att de faktiskt inte får arbeta preventivt i hälsorelaterade frågor? Nej, så är det inte. Myndigheten har exempelvis tagit fram “Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor” där koppling mellan vårt agerande idag och risk för framtida sjukdom lyfts fram, och olika insatser för att minska de ohälsosamma levnadsvanorna.
Att inrikta sig på preventivt arbete passar väl in i myndighetens verksamhet. Socialstyrelsen beskriver att de arbetar efter en modell för God vård och omsorg. En dimension i denna modell är att vården ska vara effektiv på så vis att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Det är underligt att Socialstyrelsen denna modell till trots tycks finna det rimligt att vänta in klimatförändringarnas hälsokonsekvenser för att bemöta dem när de uppstår. Myndigheten agerar som en prepper som vill stå fullt redo när katastrofen inträffar, men inte gör något för att förebygga att det sker.
Socialstyrelsens generaldirektör har skrivit under en avsiktsförklaring som förbinder myndigheten att bidra till att de globala målen inom Agenda 2030 uppnås. De slår fast att flera av målen har koppling till klimatanpassning, däribland mål 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna. Kanske är just detta det mest tydliga exemplet på hur enkelspårigt Socialstyrelsen tänker: de menar helt uppriktigt att målet att bekämpa klimatförändringarna är rimligt att bemöta med klimatanpassning!
Klimatanpassningens begränsningar
Det är uppenbart att Socialstyrelsen låst sig vid ett begränsat fokus på klimatanpassning, och därmed tvingats in i en roll där de väntar in allvarliga hälsokonsekvenser av klimatförändringarna istället för att försöka förebygga dem. Det ytterst lilla fokus på prevention som ryms i Socialstyrelsens rapporter om klimatförändring och hälsa handlar om individers ohälsosamma levnadsvanor, och det handlar då inte om förbränning av fossila produkter, utan om vanor som ökar risken för hjärt-kärl-sjukdomar, cancer och diabetes typ 2, exempelvis kost och alkoholintag. Det är alltså rimligt att utifrån klimatförändringarna försöka förebygga ohälsosamma levnadsvanor, så att svenskar inte utvecklar sjukdomar som i sin tur skulle göra dem mer sårbara för klimatförändringarna. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen inte fram som ett rimligt alternativ att försöka förebygga klimatförändringarna i sig och på det viset förebygga ohälsa. Det tycks oss vara ett ytterst ineffektivt förhållningssätt.
Myndighetens beröringsskräck avseende att förebygga och begränsa klimatförändringarna kan delvis spåras till dokumentet “Socialstyrelsens strategiska inriktning 2021-2025”. Stycket som handlar om hur klimatförändringarna påverkar hälsa och livssituation inleds med meningen “Sverige förväntas ta en ledande roll i klimatomställningen”. För att komma från en kunskaps- och forskningsfokuserad myndighet är detta ett uppseendeväckande påstående då det framstår mer som en politisk slogan än en vetenskapligt underbyggd slutsats. Vad menas egentligen? Svenskarnas genomsnittliga utsläpp är långt mycket högre än en majoritet av världens befolkning. När rapporter från IPCC tydligt visar på vikten av en snabb omställning, och enligt WWF är Sverige bland de 15 länderna i världen med störst ekologiskt fotavtryck per person, då frågar vi oss hur Sverige kan förväntas ta en ledande roll i klimatomställningen? Om Sverige ”förväntas ta” en ledande roll så betyder det antingen att något annat land har den ledande rollen idag (och vi undrar då vilket land som åsyftas?), eller att själva klimatomställningen faktiskt inte ens börjat ännu, så att inget land varken leder eller ligger sist. Kan Socialstyrelsen tydliggöra vad de avser?
Socialstyrelsen har naturligtvis hittills gjort ett bra arbete utifrån regeringens perspektiv: myndigheten har avstått från att trampa på politiskt ömma tår genom att förespråka att klimatförändringarna kan och bör förebyggas, och de rapporter som visar på hur allvarliga konsekvenserna riskerar att bli för hälsa- och sjukvård har inte lagts ut offentligt för allmänheten. Genom att avstå från att beskriva hur stor skillnad hälsokonsekvenserna kan bli i olika scenarion så kan allmänheten heller inte bedöma skillnaden mellan var vi är på väg med nuvarande utsläppskurva i jämförelse med var vi skulle hamna med nuvarande politik eller om Parisavtalets löften infriades. Socialstyrelsen skriver att de genomfört kommunikationsinsatser, vilket exemplifieras med att de berättat om vikten av att dricka vatten i samband med kortare perioder av förhöjda temperaturer. Det är en oerhörd skillnad som framstår när vi jämför kommunikationen från Socialstyrelsen gällande klimathotet och kommunikationen under Corona-pandemin, där allvarligheten underströks och vikten av förebyggande insatser lyftes fram. Psykologer för Extinction Rebellion och Läkare för Extinction Rebellion finner det tydligt att Socialstyrelsen behöver ett kompletterande regleringsbrev som hjälper myndigheten i arbetet framåt för allas vårt bästa!
Ett kompletterande regleringsbrev
I denna delen av brevet kompletterar vi Socialstyrelsens regleringsbrev med konkreta instruktioner inom ett antal avgränsade områden. Vi menar att detta krävs eftersom de uppdrag myndigheten fått av regeringen inte fått den att agera i linje med hotet mot hälsan som klimatförändringarna riskerar att föra med sig på ett adekvat vis.
Sverige är en del av världen
Under pandemin kunde vi se hur länder i västvärlden gav sina medborgare både en andra och tredje vaccinspruta medan bara en bråkdel av befolkningen i de fattigaste länderna hade fått sin första. Utöver att vara djupt orättvist och omoraliskt, så riskerade denna typ av politiska prioriteringar att skada oss själva, då nya mutationer av sjukdomen kunde uppstå i länder med låg vaccinationsgrad, för att sedan leta sig hit. Det går inte att på allvar förstå eller skydda svenskarnas hälsa utan att sätta vårt land i ett globalt sammanhang. Detta gäller pandemier såväl som klimatförändringarna – inget enskilt land kan ”vinna” i detta hänseende. Socialstyrelsen får följande uppdrag i linje med detta:
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera vilken typ av sjukdomsbilder och hälsoproblem som kan förväntas om de estimat om att världen kommer ha 1.4 miljarder klimatflyktingar år 2060 och 2 miljarder vid sekelskiftet visar sig stämma (Geisler & Currens, 2017), samt vilken påverkan detta kan förväntas ha på vård och omsorg i Sverige.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur den globala hälsan kommer att påverkas utifrån de scenarion myndigheten bedömer som sannolika, samt utifrån de mål regeringen genom sitt undertecknande av Parisavtalet ställt sig bakom. Myndigheten ska presentera hur de olika scenarierna får olika hälsomässiga konsekvenser, och göra detta på ett sätt som är tillgängligt för vanliga medborgare.
Omställningens konsekvenser
Det uppskjutande av adekvata politiska åtgärder vi sett i Sverige inom klimatområdet har lett till att tidsfönstret för att utföra omställningen av samhället har blivit mycket litet. Om vi globalt fortsätter släppa ut lika mycket som idag behöver alla utsläpp upphöra helt inom mindre än åtta år för att Parisavtalet ska uppnås. Om avtalets åtaganden om klimatträttvisa ska uppnås, att de rikare länderna går före i omställningen, då behöver utsläppen upphöra helt om cirka fyra år i Sverige. Utsläppsminskningar i denna omfattning och takt skulle innebära en oerhört omvälvande förändring av samhället, som även skulle inbegripa vården och omsorgen. Socialstyrelsen lyfter exempelvis fram hur sjukhus behöver leveranser dagligen eftersom det finns mycket små lager med medicinska förnödenheter.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur möjligheterna ser ut för sjukvården och omsorgen att bli helt utsläppsfria inom åtta respektive fyra års tid, samt hur Socialstyrelsen kan bidra till denna omställning.
Psykisk ohälsa
Socialstyrelsen berör på några vis psykisk ohälsa i rapporten om hälsa och klimatförändringarna. De lyfter fram ansvaret att ta fram kunskapsstöd och utbildningar för vården och omsorgen för bland annat personer med psykisk ohälsa, samt att personer med psykiska funktionshinder, inklusive demenssjukdomar, kan ha svårigheter att uppfatta risken med värmeböljor. Psykiskt dåligt mående -som en direkt eller indirekt effekt av – klimatförändringarna och makthavares hantering av dessa berörs inte överhuvudtaget. En studie publicerad i The Lancet (2021) visade att när 10 000 barn och unga i tio olika länder tillfrågades så var en överväldigande majoritet oroliga över klimatförändringarna (59% var väldigt eller extremt oroliga, 84% var någorlunda oroliga eller mer). Närapå hälften svarade att deras känslor kopplade till klimatförändringarna hade en negativ inverkan på deras vardag och deras fungerande. De ungas upplevelser av att regeringar sviker i sin hantering av klimatkrisen var associerat med ökat lidande. Forskare beskriver klimatångest som en rationell, konstruktiv och praktisk ångest tydligt åtskild från mental sjukdom. Klimatförändringarna bedöms samtidigt kunna leda till en ökad psykisk ohälsa i form av bland annat depression, PTSD och suicid (Clayton et al., 2017).
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera vilka negativt upplevda känslor, tankar och symptom som klimatförändringarna och makthavares hantering av dessa ger upphov till, med särskilt fokus på barn och unga. Ett tydliggörande ska ges för om dessa symptom i form av klimatångest är rimliga/adekvata utifrån klimathotet eller överdrivna/onödiga, dvs en form av mental sjukdom.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur olika former av psykisk ohälsa i form av etablerade psykiatriska diagnoser kan väntas påverkas av klimatförändringarna och makthavares hantering av dessa.
- Myndigheten ska identifiera och presentera vilka behov av stödinsatser som finns för hjälpa människor att konstruktivt hantera sina känslomässiga reaktioner på klimatkrisen – för att minska risken både för utvecklandet av psykisk ohälsa och för att minska risken för olika former av distansering och förnekelse för att skydda sig från dessa naturliga känslomässiga reaktioner. Myndigheten ska sedan vara en aktiv part i att utveckla ett sådant stöd och tillgängliggöra det till befolkningen.
Olika uppvärmningsscenarion
Socialstyrelsen har hittills valt att inte utgå ifrån något särskilt scenario vad gäller uppvärmning, eftersom ”de alla (utom RCP 2.6) visar på en ökning i fram till år 2050”. Tidsperspektivet för Socialstyrelsens bedömningar är dock inte begränsat till 2050, utan sträcker sig till nästa sekelskifte. Enligt en rapport från Världsbanken utförd av Potsdam Institute for Climate Impact Research and Climate Analytics kommer världen vid fyra graders uppvärmning vara så förändrad att det är svårt att ha beredskap på vilka utmaningar vi kommer ställas inför. Socialstyrelsens analyser baseras på att vi vid sekelskiftet kommer ha en uppvärmning på mellan två och sju grader.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur olika uppvärmningsscenarion kommer skilja sig åt avseende påverkan på sjukdom och hälsa med särskilt fokus på när anpassning inte är möjlig.
Kommunikation, anpassning kontra förebyggande insatser
Socialstyrelsen beskriver att ett av deras verktyg är kommunikationsinsatser. Utifrån andra rapporter från myndigheten står det också klart att prevention och förebyggande insatser är något de kan analysera och kommunicera kring, exempelvis rekommenderas inte enbart behandling för konstaterad lungcancer, utan även förebyggande av densamma medelst minskad eller upphörd tobaksrökning. Enligt ledande vetenskapliga tidskrifter samt WHO är klimatförändringarna det största hotet mot mänsklig hälsa.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur Socialstyrelsen kan kommunicera vikten av att förebygga de värsta scenarion gällande klimatförändringar utifrån förväntad påverkan på hälsa- och sjukvård.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hurivida Socialstyrelsen delar WHOs och internationella hälsoforskares slutsats om att klimathotet är det största hotet mot mänsklig hälsa, samt hur detta kan kommuniceras från myndigheten.
Referenser
Clayton, S., Manning, C. M., Krygsman, K., & Speiser, M. (2017). Mental Health and Our Changing Climate: Impacts, Implications, and Guidance. Washington, D.C.: American Psychological Association, and ecoAmerica.
Geisler, C. & Currens. B. (2017). Impediments to inland resettlement under conditions of accelerated sea level rise. Land Use Policy, Volume 66, p322-330.
Hickman, C., Marks, E., Pihkala, P., Clayton, S., Lewandowski, R., Mayall, E. et al. (2021). Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey. The Lancet, Vol 5:12, E863-873.
The World Bank. (2012). Turn Down the Heat. Why a 4°C Warmer World Must be Avoided.