This web page requires JavaScript to be enabled.

JavaScript is an object-oriented computer programming language commonly used to create interactive effects within web browsers.

How to enable JavaScript?

Öppet brev till Skolverket – XR Sverige

Öppet brev till Skolverket

Kära Joakim Malmström

Vi har full förståelse för att du inte vet allt om de utmaningar som lärare, skolledare och elever möter i sin vardag. Härligt att läsa i Sydsvenska dagbladet att du är nyfiken och snabb på att lära dig, men ledsamt att du inte vill träffa oss så att vi kan berätta om de utmaningar vi möter.

WHO har gått ut med att klimatkrisen är mänsklighetens största hot. Det innebär att vi som lärare har att förhålla oss till en kris större än något annat, alltså större än ett enskilt krig, i vårt dagliga bemötande och undervisande av våra elever. Statens medicinsk-etiska råd har publicerat ett uttalande om klimatkrisen och dess negativa påverkan på människors hälsa. De skriver bla att hälso- och sjukvården behöver kliva fram och ta ansvar i klimatomställningen genom att stimulera en mer hållbar och hälsosam livsstil. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett faktablad om kunskapsstöd kring barn och ungas klimatoro och FN har kommit ut med en rapport där de uppmanar Sverige att införa klimatförändringar som ett ämne

För ungefär en månad sedan publicerade Naturskyddsföreningen sin senaste rapport Hur hänger skolan med i omställningen? Elever behöver lära sig läsa, skriva och räkna, men också få en förståelse för hur våra val och vår livsstil hänger ihop med klimatet, naturen och människor på andra platser på jorden. Uppenbart är att kommunerna löser detta på väldigt olika sätt. Vissa kommuner lägger allt ansvar på den enskilda rektorn, medan vissa tar ett ordentligt helhetsperspektiv. När Klimatpolitiska rådet för ett par veckor sedan lämnade sin rapport skrev de att Sverige behöver genomföra ett brett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen.

När vi lärare och elevhälsopersonal tar del av all denna fakta inser vi att vi mer än någonsin behöver Skolverkets hjälp. När man loggar in på Skolverkets hemsida kan man inte på något sätt se att vi befinner oss i mänsklighetens största kris. Vi lärare som idag försöker undervisa i enlighet med vår läroplan Lgr 22 och Agenda 2030, vilket vi är ålagda att göra, saknar stöd från Skolverket. Flera av oss har inte fått någon kompetensutveckling kring klimatkrisen och inte heller kring hur vi ska möta elevers oro inför en mycket osäker framtid. Många av oss har också mött kritiska föräldrar som undrar om vi verkligen ska undervisa om Agenda 2030. Hösten 2022 hade vi ett möte med din företrädare Peter Fredriksson som har sagt att “Hållbar utveckling är mänsklighetens viktigaste fråga och till den måste vi alla förhålla oss, helst med kunskap och ansvar för allt levande nu och i framtiden” och i höstas (2023) hade vi ett möte med några av dina anställda. Vi märker att ni delvis har lyssnat på våra förslag genom att till hösten 2024 erbjuda en ettårig utbildning för lärare och skolledare inom hållbar utveckling. För att den utbildningen ska få ett genomslag krävs det dock att ni lyfter fram vikten av den genom att genomföra våra andra förslag.

Om du tar del av Lärarbarometern – Våra barns klimat så ser du att många lärare känner likadant som oss. Vi lärare och elevhälsopersonal bifogar förslag på vad vi anser att Skolverket bör göra. 

Vänliga hälsningar Teachers Rebellion och XR psykologer genom

Annelie Ängdervik, grundskollärare
Maria Lundell, grundskollärare
Peter Forsberg, folkhögskollärare
Johanna Pontén, skolkurator gymnasiet

Förslag på vad Skolverket bör göra

  1. Gå ut tydligt med att klimatkatastrofen vi står inför är mänsklighetens största utmaning och att vi som möter barn och ungdomar har ett extra stort ansvar kring hur vi undervisar och möter dem i detta. 
    • Ett enkelt exempel på hur detta kan göras är genom att lägga de lärmoduler ni har om hållbar utveckling allra främst på Skolverkets hemsida, så att de syns direkt. 
    • På sidan där ni har information om att prata med barn om krig och kriser, måste även klimat- och ekosystemkrisen vara med.
  1. Lyft Skolinspektionens rapport och tryck på vikten av kommuners och rektorers ansvar i att skapa helhetsgrepp kring hållbarhetsfrågor och klimatundervisning. I rapporten står bland annat att ett välfungerande arbete med lärande för hållbar utveckling kännetecknas av 
    • att hela skolan arbetar i samma riktning, så att det blir ett samarbete mellan lärare, elevhälsoteam, skolmåltidspersonal, vaktmästare, städ mm.
    • att rektorns roll är central för att skapa strukturer och en kultur som stödjer arbetet med lärande för hållbar utveckling,
    • att ha en gemensam förståelse av lärande för hållbar utveckling, 
    • att verksamheten är organiserad så att all personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling, 
    • att det finns strukturer som främjar samverkan mellan lärare och ämnen och kontakt och ömsesidigt utbyte med det omgivande samhället.
  1. All personal som möter unga människor behöver ha kunskap om den fråga som WHO bedömt är det största hotet mot mänskligheten. Ett existentiellt hot kan inte hanteras av några få eldsjälar.
    • Fortbilda alla rektorer i hållbar utveckling och i att leda arbetet med LHU. 
    • Fortbilda alla lärare under ett “Hållbarhetslyft/Klimatlyft” likt det ni gjort med läslyft och mattelyft. Låt t.ex. alla förstelärare få en gedigen utbildning som de sedan kan sprida till respektive skola. Starta “Hållbarhetslyftet/Klimatlyftet” ht 24. 
    • Fortbilda elevhälsoteamet kring elevers psykiska mående kopplat till den klimatkris vi befinner oss i. Elevhälsoteamen behöver kunna förmedla kunskap avseende hur klimat- och omställningsutbildning kan framföras på ett sätt som blir konstruktivt och användbart för eleverna. På samma sätt som det finns klassråd och elevråd bör det finnas ett hållbarhetsråd på varje skola. Här finns forskningsstudier:
      https://www.tv4.se/artikel/2cVEQR4G3FgSAMUio5XscO/haelften-av-sveriges-unga-har-klimatangest
      https://www.oru.se/forskning/klimatoro–drivkraft-till-handling-eller-handlingsforlamning/ 
  1. Myndigheten bör fortsatt se över sitt arbete med hållbarhet internt och hur detta kommuniceras till skolor, myndigheter och andra intressenter. Poängtera vikten av att gå före i omställningen. Visa tydligt vilka steg ni som organisation har tagit och uppmuntra alla skolor att se över sin egen verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv.