This web page requires JavaScript to be enabled.

JavaScript is an object-oriented computer programming language commonly used to create interactive effects within web browsers.

How to enable JavaScript?

Öppet brev till Livsmedelsverket från Hälso- och sjukvårdsperson – XR Sverige

Öppet brev till Livsmedelsverket från Hälso- och sjukvårdsperson

Inledning  

Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Allt vi håller kärt står på spel. Vår livsmedelsförsörjning är hotad av klimatförändringarna. Olyckligtvis är också det motsatta sant, nämligen att vårt sätt att producera livsmedel i stor utsträckning driver på och förvärrar både klimatförändringarna och andra miljöproblem.

Vi som bjudit in till dagens presskonferens är hälso- och sjukvårdsutbildade och vi är klimataktivister från rörelsen Extinction Rebellion. Att vi genomför presskonferensen i Livsmedelsverkets lokaler utan deras godkännande går att uppfatta som en kritik av myndigheten, och det är helt korrekt. Idag kommer vi att tala närmare om sambandet mellan produktion och konsumtion av livsmedel, klimatförändringarna och andra miljöproblem, samt hälsa. Vi kommer även att lyfta upp vad Livsmedelsverket gör inom området, både det som är bra idag, och områden där vi är kritiska till myndighetens agerande.

Klimatförändringarna är det största hotet mot vår hälsa   

Hösten 2021 publicerade över 250 vetenskapliga medicinska tidskrifter, däribland flera av världens högst ansedda, en gemensam text. I extremt tydliga ordalag slog skribenterna fast hur allvarligt hotet mot hälsan som klimatförändringarna faktiskt är: 

“The greatest threat to global public health is the continued failure of world leaders to keep the global temperature rise below 1.5°C and to restore nature. Urgent, society-wide changes must be made and will lead to a fairer and healthier world.” 

Märk väl, det största hotet mot global folkhälsa är alltså att våra folkvalda misslyckas med att begränsa temperaturhöjningen till 1.5°. Forskare är idag eniga om att vi, för att ha en chans att hålla uppvärmningen till max 1,5 grader, måste agera drastiskt och direkt. 

Livsmedelsproduktionen och klimatförändringarna 

I debatten om klimatförändringarna är fokus främst på förbränning av fossila bränslen, medan jordbrukets bidrag till klimatkrisen ofta hamnar i skymundan. Detta trots att jordbrukets utsläpp är avgörande för att vi ska klara klimatkrisen. Enligt IPCC  kommer 23-42 procent av de totala globala växthusgasutsläppen från produktionen av mat. Utsläppen från jordbruket har dessutom ökat sedan 1990. Hälften av all beboelig landmassa går åt till jordbruk och 70% av allt färskvatten används inom jordbruket. Tyvärr står även jordbruket för 78% av all övergödning av sjöar och hav.

Men det som kanske är mest bisarrt och otroligt oroväckande, sett utifrån risken för att nya pandemier ska uppstå, är att boskap står för hela 94% av all biomassa och endast 6% är vilda djur. För uppkomst av pandemier är tätt packade, stressade djur en perfekt grogrund för att nya virus ska uppstå.

Vän av ordning tänker då säkert att i Sverige är allt bättre. Men 70% av all spannmål odlad i Sverige går till djurfoder. Och betande djur har vi brist på, men inte för att det saknas djur, utanför att det är för dyrt att låta boskap växa upp på gräs. En tjurkalv når slaktvikt på 9 månader när de äter spannmål och bor i lada. Det skulle ta två år om den fick växa genom att beta.

Enligt Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI kan klimatförändringarna ha positiva effekter för svensk livsmedelsproduktion, exempelvis förlängd växtsäsong och att ökad temperatur möjliggör odling av nya grödor.   

Nackdelarna är dock flera så som försämrade skördar till följd av torka och översvämningar. Både angrepp på grödor och spridning av sjukdomar blir vanligare, och värmestress kan komma att drabba både växter och djur. Näringsinnehållet i grödorna blir sämre. Vårt beroende av importerade livsmedel och insatsvaror till jordbruket kan också bli problematiskt när extrema vädersituationer leder till avbrott i handel och infrastruktur.

Minskar verkligen utsläppen per capita om vi ställer om vår kost? 

I rapporten “Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050” gjord av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ser vi den här bilden. Trappstegen visar tydligt att vi kan minska klimatpåverkan genom att minska svinn, äta säsongsanpassat, enligt kostråd, med en klimatsmart meny eller genom en vegetarisk kost. Som synes är den helt växtbaserade kosten, vegankosten, den som har lägst klimatpåverkan.

Naturvårdsverkets rapport “Hållbara konsumtionsmönster” slår fast att växthusgasutsläppen för en genomsnittlig persons matkonsumtion i Sverige uppgår till 1,8 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Tre fjärdedelar av dessa utsläpp kommer från kött- och mejeriprodukter.

Enligt Institute for European Environmental Policy, IEEP, bör varje person ha ett årligt utsläpp på max 2,3 ton CO2-ekvivalenter till 2030. Dagens matkonsumtion äter med andra ord upp i stort sett hela den årliga utsläppsbudgeten per person. Omställningen till en klimathållbar livsmedelssituation handlar således inte om små steg, utan det är en radikal och snabb förändring som krävs.

Kan ett skifte till växtbaserad kost verkligen leda till så stora utsläppsminskningar? Flera studier visar att skiftet från blandkost sänker utsläppen markant, enligt vissa studier mer än halveras utsläppen.

Kosten och den personliga hälsan  

Omställning av vår kost och livsmedelsproduktion tycks således vara centralt för att motverka klimatförändringarna och en rad andra miljöproblem. Men, hur står det till med den egna hälsan för de som ändrar sin kost – kan det vara så att den kost som är bäst ur klimatsynpunkt inte är särskilt hälsosam för den enskilda individen?

2019 publicerade den medicinska tidskriften The Lancet en tvärvetenskaplig rapport av forskare inom hälsa, jordbruk och hållbar utveckling. De presenterade en så kallad referens-diet, EAT-Lancet dieten, som utvecklades för att i första hand förbättra hälsa. Dieten beräknas kunna förebygga 11 miljoner dödsfall per år år globalt genom minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Det sekundära målet var att år 2050 kunna föda en population på upp till 10 miljarder människor, inom planetens gränser vad gäller land- och vattenanvändning, västhusgasutsläpp, biologisk mångfald och övergödning. Dieten tillåter ett liten del animaliskt protein, men det är stor skillnad mot de kostråd som presenteras på Livsmedelsverket.

Enligt studien “Estimating impact of food choices on life expectancy: A modeling study” som publicerades i våras så kan en övergång till huvudsakligen växtbaserad kost leda till en ökad livslängd om 10-13 år. Studien fann att vegetabilier var de livsmedel med störst potential att förlänga våra liv, gynnsam effekt observerades även vid ökad fiskkonsumtion. En svensk analys genomförd i Malmö visar på liknande positiva effekter även vid mindre omställning mot vegetabilisk kost. 

Vilka är Livsmedelsverket, vad har de för uppdrag? 

Livsmedelsverket är Sveriges expert- och centrala kontrollmyndighet på livsmedelsområdet. På sin hemsida beskriver de att myndigheten arbetar för säker mat och bra dricksvatten, att ingen konsument ska bli lurad om vad maten innehåller och för hållbara matvanor. Enligt Livsmedelsverket så är mat, dricksvatten och matvanor centrala för ett hållbart samhälle. 

Livsmedelsverket är även en så kallad beredskapsmyndighet, vilket innebär att de före, under och efter en kris ska arbeta med att förebygga, motstå och hantera krissituationer inom just livsmedelsområdet, inklusive dricksvatten.

Livsmedelsverket lyfter tydligt fram vikten av minskad köttkonsumtion 

Den som klickar sig fram till “kostråd” på Livsmedelsverkets hemsida får direkt veta att intresset ökar för vegetarisk mat. Myndigheten informerar om olika typer av växtbaserad kosthållning och anledningar att äta mer vegetabiliskt. Den som istället letar upp sidan “Kött och chark – råd” möter närmast en befallning: Mindre kött! står det, följt av en uppmaning om att konsumera max 500 gram rött kött och chark i veckan, gärna mindre. Trots denna tydlighet är vi inte riktigt nöjda. Vår kritik handlar om vad som prioriteras i myndighetens kommunikation, hur budskap om klimatförändringarnas allvarliga inverkan på livsmedelssäkerheten inte understryks tydligt nog, och hur centrala budskap undermineras av Livsmedelsverket själva. 

Livsmedelsverkets ord om våra livsmedel och klimatförändringarna 

Kött är det livsmedel som påverkar miljön, inklusive klimatet, mest. Så skriver Livsmedelsverket själva på sin hemsida. I rapporten “Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat – plan för vad Livsmedelsverket behöver göra” slås det fast att klimatförändringarna innebär en mängd olika hot mot den svenska livsmedelsförsörjningen. Ökade svampangrepp på spannmål, försämrat näringsinnehåll i grödor, brist på vatten av god kvalitet och svårigheter att kunna importera livsmedel är några exempel på vad som kan vänta oss. Det är därmed inte konstigt att Livsmedelsverket identifierat miljökvalitetsmålet “begränsad klimatpåverkan” som särskilt relevant.

Vad prioriterar Livsmedelsverket i sin kommunikation? 

Livsmedelsverkets hemsida är full av nyttig information och väl underbyggda rapporter där det går att läsa om hur kost och klimat hänger samman. Det dagliga informationsflödet är dock väldigt stort, så en viktig aspekt är att se vad myndigheten prioriterar i sin kommunikation, vilka budskap och meddelanden får ta plats i de kanaler där de förmodas nå flest människor?

Eftersom svenskars internetanvändning i hög utsträckning är centrerad till sociala medier har vi valt att kartlägga Livsmedelsverkets kommunikation på facebook som är en av de största sociala medieplattformarna i Sverige. Kartläggningen löper under året nov/dec 2021 till samma månadsskifte i år och består av strax under 100 inlägg publicerade av myndigheten. 

Det mest frekventa ämnet för inlägg är återkallade produkter, som står för en dryg tredjedel. Näst vanligast är inlägg om att slänga mindre mat, följt av information rörande dricksvatten, antibiotikaanvändning i lantbruket, saltintag och matsäkerhet. Bland övriga inlägg får vi följa årets gång ur ett livsmedelsperspektiv – Livsmedelsverket tipsar om tv-snacks under OS, vikten av att röra sig på sportlovet, ger perspektiv på sillkonsumtion vid midsommar och vad som gäller för gravida vid julbordet.

Inga inlägg under den undersökta perioden har specifikt lyft klimatförändringarnas inverkan på vår livsmedelssäkerhet, eller hur vår kost skapar utsläpp som förvärrar klimatförändringarna. Vi behöver utvidga den undersökta perioden med ett drygt kvartal för att finna ett inlägg som konkret tar upp klimatfrågan och dess koppling till kost. Ger Livsmedelsverket där tydlig information som kan bidra till krismedvetenheten hos svenska folket? Nej, det är en högst försiktigt formulerad text med tips till den som vill “dra ett strå till stacken för klimatet och miljön”. Den försiktiga hållningen understryks när myndigheten avrundar tipsen med att slå fast att “även en liten förändring är bra” och föreslår att man kan “börja med du tycker är enklast”.

Varför är Livsmedelsverket så försiktigt?  

När vi nu faktiskt behöver stora utsläppsminskningar snabbt för att förhindra de värsta konsekvenserna av klimathotet, varför kommunicerar inte expertmyndigheten på livsmedelsområdet tydligare om hur vår kost påverkar klimatet och hur klimatförändringarna hotar vår livsmedelssäkerhet? Varför förordas små försiktiga förändringar när klimatforskningen visar att det inte är tillräckligt? Vi kan inte veta säkert, men vår uppfattning är att Livsmedelsverket är en rädd myndighet. När vi sammanställde myndighetens kommunikation på Facebook fann vi att ett av de mest kommenterade inläggen beskrev att man kan få i sig proteiner från baljväxter, nötter och frön. Myndigheten har inte besvarat de många kritiska kommentarer som menar att kött är en absolut nödvändighet i kosten. Om rent informerande om att det finns protein i växtbaserade livsmedel ger upphov till så stark kritik, som Livsmedelsverket sedan inte besvarar, kan detta kanske förklara att man inte talar klarspråk om hur stort hot klimatförändringarna är mot livsmedelssäkerheten och om nödvändigheten av drastisk omställning av livsmedelsproduktion och kostvanor?

Vår granskning av Livsmedelsverkets hemsida visar dessutom på hur uppmaningar att konsumera mindre animalisk kost för hälsa och klimat mildras genom att lyfta fördelar med svenskproducerad animalisk kost. Man jämför svensk mjölk- och köttproduktion med andra länders, lyfter fram låg antibiotikaanvändning, god djurhållning, lägre klimatpåverkan och gynnande av biologisk mångfald, bland annat genom betesdjur som håller landskapet öppet. Att Livsmedelsverket återkommande kommunicerar på detta vis är snarast att betrakta som en politisk partsinlaga, eftersom myndigheten inte nämner att den mest drivande faktorn i den snabbt minskande biologiska mångfalden är just livsmedelsproduktion i allmänhet, och köttproduktion i synnerhet. Visst stämmer det att betande djur kan hålla marker öppna, men varför inte kommunicera att LRF, Lantmännens Riksförbund, aktivt arbetar för att minska beteskravet, och har ansökt om att bedriva forskning om att hålla djur inomhus året om. Att djur som betar ute större delen av året tar upp enormt mycket landyta, något vi har ont om i världen idag, är också något vi gärna sett att Livsmedelsverket var tydliga med, eftersom naturbeteskött helt enkelt inte är en skalbar lösning. 

Skolmåltider  

“För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver vi ställa om hela livsmedelssystemet, så att vi kan producera, köpa och äta mat som gynnar både hälsan och miljön.” Detta är Livsmedelsverkets egen inledning när de presenterar projektet “Ett nytt recept för skolmåltider”. Här är myndigheten mycket tydligare i att det inte räcker med att dra något litet strå till stacken, det är en total omställning som gäller. Skolmåltider ska enligt projektet kunna fungera som en hävstång för omställning i det större livsmedelssystemet. Vi ser med stor spänning fram emot rapportering från projektet, och i väntan på konkreta resultat vill vi passa på att bidra med information och förslag i form av lågt hängande frukt på området.

Växtbaserad kost  ger minst klimatpåverkan, och bidrar därmed mest till de globala hållbarhetsmålen. Det är i ljuset av detta högst beklagligt att ungefär en tredjedel av de kommuner som deltog i en undersökning 2021 inte ger någon som helst möjlighet att få vegankost serverad till barn och ungdomar i förskola eller skola. Att vegankost är lämpligt för människor i alla livets skeden, från spädbarnstiden till ålderdomen, fastslogs redan 2009 i en artikel publicerad av American Dietetic Association. Livsmedelsverket har i tidigare riktlinjer avrått från vegankost till barn, men menar sedan några år att det visst går bra att ge barn vegansk kost, så länge förskolan/skolan har de resurser och kunskaper som krävs. Denna formulering lutar sig flera kommuner mot när de förbjuder vegankost, de hävdar helt enkelt att de inte har resurser och kunskap för att leva upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Så trots att växtbaserad kost generellt sett är hälsosam och trots att  svenskar äter mer kött än vad som rekommenderas, så kan en skola alltså hänvisa till Livsmedelsverket för att motivera fortsatt köttservering och förbjuden vegankost. Här är det tydligt att Livsmedelsverket har ett viktigt uppdrag i att tydliggöra sin kommunikation så att man inte längre aktivt hindrar den nödvändiga omställningen..

Skolmjölken har en särställning i Sverige. För att en skola ska få ekonomisk ersättning i form av skolmjölksstöd från EU krävs att skolan sätter upp en särskild skolmjölksaffisch, alltså en ren reklamåtgärd för komjölkskonsumtion där en bild av glada kor målas upp.

Utöver reklamaffischer  förbinder sig skolorna också att hålla utbildning om jordbruk, miljö eller hållbar och bra mat i allmänhet. Sådant undervisningsmaterial finns att tillgå smidigt för skolorna i form av “Bonden i skolan” från Lantbrukarnas riksförbund, där mjölkkonsumtion normaliseras. Mjölkkonsumtion i skolan uppmuntras alltså,  det är inte nog med att komjölk är en stor belastning ur klimatperspektiv, dessutom visar forskning på att ersättandet av fett från komjölk till vegetabiliskt fett kan sänka risken för hjärt- och kärlsjukdom med 10-24%. Om Livsmedelsverket menar allvar med att “ställa om hela livsmedelssystemet” för att uppnå de globala hållbarhetsmålen, då bör skolmjölkens undantag sättas på hårt prov. Kanske går det att låta sig inspireras av Kanadas motsvarighet till Livsmedelsverket, som sedan 2019 i stort sett inte rekommenderar mejeriprodukter alls?

Det svenska forskningsprojektet Optimat har utvecklat en modell som tar fram klimatvänliga, hälsosamma, prisvärda och socialt accepterade skolmåltider. De kunde minska klimatpåverkan med 30-40% över en fyra veckors period utan att behöva kompromissa med näringsinnehåll. O eleverna slängde inte mer mat, den var lika god. Kostnaderna minskade med 11%.

Klimatförändringarna är en kris  

Det finns något motsägelsefullt i att Livsmedelsverket kommunicerar att vi behöver ställa om hela livsmedelssystemet för att kunna nå de globala hållbarhetsmålen, samtidigt som de framhåller fördelar med svenskt kött. Vår bedömning är att budskap om behov av omfattande omställning inte kommer uppfattas som trovärdiga om Livsmedelsverket inte samtidigt kommunicerar hur allvarligt läget faktiskt är. FN varnar tydligt för att klimatförändringarna är ett stort hot mot livsmedelssäkerheten, och det finns tecken på att Livsmedelsverket delar denna uppfattning, samtidigt som detta undermineras i mycket av myndighetens kommunikation. Vi menar att myndigheten har ett stort ansvar, inte minst i rollen som krisberedskapsmyndighet, att tydligt kommunicera till allmänheten hur vårt agerande idag riskerar att allvarligt skada framtida livsmedelssäkerhet.  

Vegonorm  

Den totala omställning av livsmedelssystemet som Livsmedelsverket beskriver som önskvärd i Skolmåltidsprojektet, och som krävs för att drastiskt sänka livsmedelsproduktionens klimatutsläpp, kommer att kräva nya grepp och initiativ. Livsmedelsverket försöker i nuläget främst att långsamt förändra människors kostval genom små steg i önskvärd riktning. Det är inte troligt att dessa försök kommer att fungera tillräckligt bra snabbt nog. Ett sätt att istället sätta stort fokus på den omställning som behöver ske vore att aktivt förespråka en vegonorm i Sverige. Rent konkret innebär detta att normen, det förväntade, är att kosten som serveras och konsumeras är växtbaserad, och att animaliska produkter ses som komplement eller undantag. Istället för att skolor kräver läkarintyg från elever som önskar växtbaserad kost, så skulle alltså önskemål om att få kött i skolan ses som ett undantag som behöver motiveras. All offentlig verksamhet, alla skattefinansierade måltider i Sverige, skulle kunna omfattas av en vegonorm vilket ger en stor potential till snabba utsläppsminskningar samt ett ökat fokus på och intresse för frågan om hur kost och klimat hänger samman.

Avslutningsvis  

Livsmedelsverket är tydligt på rätt spår vad gäller frågor om hur kost, livsmedelsproduktion, hälsa och klimatförändringar hänger samman. Samtidigt motsäger myndigheten stundtals sig själv, prioriterar ner den mest väsentliga kommunikationen gentemot allmänheten, och misslyckas med att understryka klimatnödläget. Det är glädjande att läsa i Skolmåltidsprojektet att det finns en insyn om hur stora omställningar som krävs inom livsmedelsproduktionen för att vi ska nå hållbarhetsmålen. Vi hoppas nu att denna insikt också kommer beredas plats i den rapport som myndigheten ska ta fram tillsammans med Folkhälsomyndigheten om hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Vi vill här understryka att en kost som aktivt ökar den globala uppvärmningen och bidrar till andra planetära kriser rimligtvis inte kan ses som hälsosam livsmedelskonsumtion. Det finns inga livsmedel på en död planet.

Till dig som arbetar på Livsmedelsverket

På många vis gör Livsmedelsverket ett bra arbete vad gäller att tillgodose att vi så sakteliga rör oss i en mer hälsosam och klimatvänlig riktning gällande kosten. Samtidigt har vi som granskat Livsmedelsverkets arbete med klimatet har stor förståelse för att det finns många anställda inom myndigheten som inte upplever att myndigheten gör tillräckligt för att understryka hur allvarlig situationen är. Vi uppmuntrar nu alla som vill se en faktisk förändring att kontakta oss direkt på myndighetsupproret@proton.me

Du som hör av dig kommer behandlas som en konfidentiell källa fram tills du själv eventuellt väljer att vara offentlig med din kritik. Vi behöver ditt stöd och information som anställd på myndigheten för att på bästa möjliga sätt hjälpa Livsmedelsverket in i framtiden, för både myndighetens och mänsklighetens skull!

Referenser

Naturvårdsverket. (2015). Hållbara konsumtionsmönster.
https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/6600/hallbara-konsumtionsmonster/

Institute for European Environmental Policy. (2021). Carbon inequality in 2030 Per capita consumption emissions and the 1.5⁰C goal.
https://ieep.eu/uploads/articles/attachments/b34fecc3-2000-46dd-a30f-dc17089e746e/Carbon%20inequality%20in%202030_IEEP_2021.pdf?v=63803326716

Johansson, U., & Stubbendorff, A. (2020). Näring och hälsa. Studentlitteratur. 

Fadnes LT, Økland JM, Haaland ØA, Johansson KA (2022) Correction: Estimating impact of food choices on life expectancy: A modeling study. PLOS Medicine 19(3): e1003962.

Willett. W., Rockström, J., Loken, B., et al. (2019). Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. THE LANCET COMMISSIONS| VOLUME 393, ISSUE 10170, P447-492

Livsmedelsverket. Kött och chark.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2/kott-och-chark

Livsmedelsverket. Uppdrag att genomföra åtgärder för ett minskat saltintag och ett minskat intag av energitäta näringsfattiga livsmedel
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/regeringsuppdrag/uppdrag-att-genomfora-atgarder-for-ett-minskat-saltintag-och-ett-minskat-intag-av-energitata-naringsfattiga-livsmedel

Livsmedelssektorn i ett förändrat klimat — plan för vad Livsmedelsverket behöver göra
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-livsmedelsverkets-handlingsplan-for-klimatanpassning.pdf

Berners-Lee M, Hoolohan C, Cammack H, & Hewitt C (2012) The relative greenhouse gas impacts of realistic dietary choices. Energy Policy 43:184-190. 60.

Scarborough P, et al. (2014) Dietary greenhouse gas emissions of meat-eaters, fish-eaters, vegetarians and vegans in the UK. Climatic Change 125(2):179-192

Meier T & Christen O (2012) Environmental impacts of dietary recommendations and dietary styles: Germany as an example. Environmental science & technology 47(2):877-888

Watling, C.Z., Schmidt, J.A., Dunneram, Y. et al. Risk of cancer in regular and low meat-eaters, fish-eaters, and vegetarians: a prospective analysis of UK Biobank participants.BMC Med 20, 73 (2022).
https://doi.org/10.1186/s12916-022-02256-w

The International Agency for Research on Cancer (IARC). (2015). IARC Monographs evaluate consumption of red meat and processed meat​​​​​​​.
https://www.iarc.who.int/wp-content/uploads/2018/07/pr240_E.pdf

https://doi.org/10.1161/ATVBAHA.121.316533Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology. 2022;42:e273–e288

Darooghegi Mofrad, M., Mozaffari, H.,Sheikhi, A., Zamani, B., Azadbakht, L. (2020) The association of red meat consumption and mental health in women. https://doi.org/10.1016/j.ctim.2020.102588

Wilson N, et al. (2013) Foods and dietary patterns that are healthy, low-cost, and environmentally sustainable: a case study of optimization modeling for New Zealand. PLoS One 8(3):e59648.

Stubbendorff A, Sonestedt E, Ramne S, Drake I, Hallström E, Ericson U. Development of an EAT-Lancet index and its relation to mortality in a Swedish population. Am J Clin Nutr. 2022 Mar 4;115(3):705-716. doi: 10.1093/ajcn/nqab369. PMID: 34791011; PMCID: PMC8895215.

Internetstiftelsen. Svenskarna och Internet 2022. https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2022/10/internetstiftelsen-svenskarna-och-internet-2022.pdf

IPCC Sixth Assessment Report
https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg2/

Vad ska vi gödsla jorden med om all animalieproduktion upphör?
https://www.djurensratt.se/vanliga-fragor/vad-ska-vi-godsla-jorden-med-om-all-animalieproduktion-upphor

Nederländernas nya väg – satsar 260 miljarder på att köpa ut landets massiva djurindustri
http://matochklimat.nu/nederlandernas-nya-vag-satsar-260-miljarder-pa-att-kopa-ut-landets-massiva- djurindustri/

Har barn/elever möjlighet att få veganskt?
https://www.djurensratt.se/djurvanligkommun-2021/mojlighet-veganskt

Ask, S., & Strindlund, Å. (2014). Vegetarisk mat är bra – även för små barn. Läkartidningen 2014;111.
https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/EditorialFiles/EA/%5bCMEA%5d/CMEAny.pdf

Netherlands announces €25bn plan to radically reduce livestock numbers
https://www.theguardian.com/environment/2021/dec/15/netherlands-announces-25bn-plan-to- radically-reduce-livestock-numbers

Ritchie, H., & Roser, M. (2019). Land Use. Our world in Data. https://ourworldindata.org/land-use

LRF-finansierat projekt om att hålla kor inomhus året om avslås av djurförsöksetisk nämnd
https://www.djurensratt.se/blogg/lrf-finansierat-projekt-om-att-halla-kor-inomhus-aret-om-avslas-av-djurforsoksetisk-namnd

Livsmedelsverket. Ett nytt recept för skolmåltider – hur blir hela matsystemet hållbart?. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/skola/hallbart-skolmaltidssystem

Craig, W., & Mangels, A R. (2009). Position of the American Dietetic Association: vegetarian diets. Journal of the American Dietetic Association. Jul;109(7):1266-82.

Jordbruksverket. Skolmjölksstöd.
https://jordbruksverket.se/stod/livsmedel/skolmjolksstod

Chen, M., et al. Dairy fat and risk of cardiovascular disease in 3 cohorts of US adults. American Journal of Clinical Nutrition. 2016 Aug 24.

Climate change poses major threat to food security, warns UN expert – Climate change and food security

https://www.ohchr.org/en/press-releases/2015/11/climate-change-poses-major-threat-food-security-warns-un-expert?LangID=E&NewsID=16702

Uppdrag om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/regeringsuppdrag/uppdrag-om-insatser-for-hallbar-och-halsosam-livsmedelskonsumtion

Canada Just Dropped Dairy From Its 2019 Nutrition Guide

https://www.livekindly.com/canada-2019-nutrition-guide-removes-dairy-more-vegan-food/

Eustachio Colombo P, Patterson E, Lindroos AK, Parlesak A, Elinder LS. Sustainable and acceptable school meals through optimization analysis: an intervention study. Nutr J. 2020 Jun 24;19(1):61. doi: 10.1186/s12937-020-00579-z. PMID: 32580743; PMCID: PMC7315552.