Öppet brev till Folkhälsomyndigheten
18 augusti 2022
I regeringens proposition ”God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik” slås det fast att ”En befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och ökad tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg”. Sjukdom och ohälsa bör förstås undvikas och förebyggas i möjligaste mån för samhällets bästa. Det finns dock ett hälsohot av särskilt stor dignitet som dessvärre hanteras ytterst oansvarigt av både ansvariga politiker och myndigheter. Men, innan vi kritiserar vill vi börja med att lyfta något som den ansvariga myndigheten, Folkhälsomyndigheten, gör bra:
Folkhälsomyndigheten är duktiga på koppling mellan rökning och folkhälsa. Myndigheten informerar löpande om lagar som stiftas relaterat till rökning, exempelvis när rökförbud infördes på lekplatser, på uteserveringar, på inhägnade idrottsanläggningar utomhus och så vidare. Folkhälsomyndigheten presenterar också resultat utifrån eget kunskapsstöd, exempelvis i publikationen “Rökfria skolgårdar – skolan kan göra skillnad”. Här får vi lära oss om vikten av att förebygga rökning så tidigt som möjligt för att främja hälsa, att vi behöver stötta barn och unga att förbli rökfria, samt att rökfria skolgårdar är ett gemensamt ansvar. Bra så! Försök nu att föreställa dig att Folkhälsomyndighetens hållning istället varit att vi ska vänja oss vid att barn och unga röker. Att det inte gick att finna några uppmaningar om att förebygga allvarliga sjukdomar och dödsfall genom att minska rökningen bland unga, utan tvärtom att allt fokus låg på att anpassa vården och samhället till att allt fler barn och unga röker. Absurt, eller hur? Tyvärr är det precis denna hållning Folkhälsomyndigheten har till klimatförändringarna.
Är det så att rökning är farligare för oss människor än klimatförändringarna utifrån aktuell forskning? Nej, inte alls. Under hösten 2021 publicerade över 250 vetenskapliga tidsskrifter inom hälso- och sjukvårdsområdet, däribland flera av världens högst ansedda, en gemensam text. I extremt tydliga ordalag slog skribenterna fast hur allvarligt hotet mot hälsan som klimatförändringarna faktiskt är:
“The greatest threat to global public health is the continued failure of world leaders to keep the global temperature rise below 1.5°C and to restore nature. Urgent, society-wide changes must be made and will lead to a fairer and healthier world.”
Märk väl, det största hotet mot global folkhälsa är alltså att våra folkvalda misslyckas med att begränsa temperaturhöjningen till 1.5°. Hur kan Folkhälsomyndigheten läsa forskningsrapporter om vikten av att förebygga klimatförändringarna, och sedan producera rapport efter rapport som istället handlar om att vi ska anpassa oss? Varför värnar Folkhälsomyndigheten mer om samhällelig status quo än om folks hälsa? Att bortse från och förminska riskerna gällande eskalerande miljörelaterad ohälsa till följd av klimatförändringarna är ett politiskt ställningstagande långt ifrån den neutralitet vi förväntar oss av svenska myndigheter.
Folkhälsomyndigheten beskriver själva att deras uppdrag är att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa samt förebygga ohälsa och skydda mot olika former av hälsohot. I regeringens proposition om en utvecklad folkhälsopolitik slås det fast att ”sambandet mellan människors hälsa och en miljömässigt hållbar utveckling är av grundläggande betydelse”. Dessutom menar regeringen att ”arbetet för att nå de av riksdagen beslutade nationella miljömålen har därför stor betydelse för folkhälsan.” Det ligger således i Folkhälsomyndighetens uppdrag att förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot, samtidigt som regeringen klargör att de nationella miljömålen är viktiga för att klara av detta. Naturvårdsverket har i uppdrag att följa upp de nationella miljömålen. I senaste utvärderingen konstateras att av de sexton målen har bara två stycken en positiv trend, för fem av målen är trenden rentav negativ, varav ett är klimatmålet. När DN går igenom 87 politiska löften inom miljö- och klimatområdet så visar det sig att Sverige endast klarat en fjärdedel av dessa.
Covid-pandemin har visat hur snabbt vi kan ställa om samhället när det är medicinskt motiverat, samt hur det går att kommunicera vetenskapliga förhållningssätt klart och tydligt. Detta måste vi göra gällande klimatförändringarna också! Tyvärr visade pandemin också på hur befintliga orättvisor i samhället förstärks i samband med hälsokatastrofer. De grupper som har det sämst ställt socioekonomiskt drabbades oproportionerligt av covid i Sverige. Internationellt drabbades de länder värst där befolkningen redan har det som sämst. Avseende klimatförändringarna gäller detsamma: i Sverige är det äldre, sjuka och fattiga som är särskilt utsatta för klimatförändringsrelaterad ohälsa. Internationellt ser vi redan hur den globala uppvärmningen skapar klimatflyktingar i utsatta områden alltmedan Sverige ståndaktigt och osolidariskt håller emot omställningen som behöver komma.
Vi som samlats här för att protestera mot Folkhälsomyndighetens defaitistiska hållning och passivitet kommer från Läkare för Extinction Rebellion samt Psykologer för Extinction Rebellion. Som legitimerade inom sjukvårdsyrken är vi skolade i att göra grundliga bedömningar och diagnostiska överväganden av ohälsa och problem, för att därefter välja den åtgärd som är mest lämpad för att avhjälpa problemet ifråga. Vi kräver att Folkhälsomyndigheten tar sitt namn och uppdrag på allvar, och utifrån en samlad bedömning av klimathotets hälsorisker aktivt tar ställning till om anpassning bör vara den enda åtgärden, eller om även förebyggande vore en rimlig väg att gå.
Vad säger Folkhälsomyndigheten om klimatförändringarna?
I rapporten “Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk och sårbarhetsanalys” kartläggs på ett systematiskt och tydligt vis olika extrema väderhändelser samt andra typer av förändringar som klimatförändringarna kan leda till, och som i sin tur påverkan hälsan. Både sannolikhets- och konsekvensgrad lyfts fram. Låg risk bedöms föreligga för att köldknäppar ökar till följd av klimatförändringar och medelhög risk för ras och skred samt påverkan på inomhusmiljö. För övriga områden bedöms hög risk för samtliga (pollenallergier, översvämning, dricksvattenpåverkan, vattenburen smitta, gnagarburna infektioner, myggburna infektioner, livsmedelsburen smitta, nollgenomgångar, varmare vintrar, luftföroreningar, skogsbrand samt torka), förutom två (värmeböljor och fästingburna infektioner), där det bedöms vara en väldigt hög risk.
Sveriges Miljö- och klimatminister menar att det fortfarande är rimligt att sikta mot Parisavtalets 1.5 grads uppvärmning, trots att hon inte är villig att bedriva en politik som skulle möjliggöra denna begränsning av temperaturökningen. Folkhälsomyndigheten utgår här inte från vad som kan ge flest röster, utan utifrån vad forskningen faktiskt visar. När koncentration av växthusgaser i atmosfären är utgångspunkten så slår Folkhälsomyndigheten fast att det scenario som är mest sannolikt kommer leda till en global temperaturökning på 4.3˚ till sekelskiftet. Det är högst osäkert om mänskligheten kan överleva på en planet med så hög uppvärmning.
Folkhälsomyndigheten konstaterar att det finns många aspekter kvar som behöver studeras närmare. De risker ett förändrat klimat för med sig tenderar att studeras var för sig samtidigt som, vilket myndigheten konstaterar, riskerna i verkligheten ofta kombineras, exempelvis när värmeböljor, torka och skogsbränder sker samtidigt. Utöver att kombinerade risker inte undersökts, så har inte heller globala effekter av klimatförändringarna och dess påverkan på svensk folkhälsa undersökts och rapporterats utifrån risk och sårbarhet. Detta trots att Folkhälsomyndigheten själva lyfter fram att de globala effekterna kan komma att påverka tillgång till livsmedel, handel och politisk säkerhet.
I stycket “Synergieffekter i omställningen” understryker faktiskt Folkhälsomyndigheten att allvarlighetsgrad och omfattning av negativa hälsoeffekter från klimatförändringen är ett hot mot den globala folkhälsan, samt att miljontals människor drabbas redan idag. Ett antal exempel ges sedan på hur samhällelig omställning, som att fasa ut kol, kan ge positiva synergieffekter för hälsan då minskade luftföroreningar kan minska hjärt-kärlsjuklighet samt lungsjukdom. Det är ett ovanligt och efterlängtat stycke text, där Folkhälsomyndigheten faktiskt talar klarspråk om att samhällelig omställning är nödvändig. Samtidigt är ängsligheten tydlig. Det går att tala om utfasning av kol, vilket inte är en laddad fråga i Sverige, men inte om minskad bilism eller animaliekonsumtion. Den politiska motviljan till att tala klarspråk har tydligt smittat av sig till våra myndigheter. Detta är ett allvarligt hot mot möjligheterna att fullfölja uppdraget om att förebygga ohälsa och sluta de påverkbara hälsoklyftorna.
Ett kompletterande regleringsbrev
Det Klimatpolitiska rådet i Sverige har gett Sweco och RISE i uppdrag att undersöka huruvida regeringens styrning av myndigheter ger tillräckliga förutsättningar för att Sverige ska uppnå de klimatpolitiska målen. De fann att klimatfrågan inte har högsta prioritet i regeringens formella styrning av myndigheter, och att den sällan nämns explicit i instruktioner. Undersökningen fann vidare att klimatfrågan utifrån sin komplixitet berör hela samhället, och att samordningen bör öka mellan myndigheter. Slutsatsen blir att det krävs nya grepp för att få snabbt resultat. Här är ett sådant nytt grepp:
I denna delen av brevet kompletterar vi Folkhälsomyndighetens regleringsbrev med konkreta instruktioner inom ett antal avgränsade områden. Vi menar att detta krävs eftersom de uppdrag myndigheten fått av regeringen inte lett till ett agerande i linje med hotet mot hälsan som klimatförändringarna riskerar att föra med sig.
Individers beteende påverkas av samhälleliga beslut
Gällande ohälsa relaterad till problematisk alkoholkonsumtion eller tobaksrökning är det en självklarhet i Sverige att inte lägga all skuld på de enskilda brukarna. Genom att utifrån folkhälsoperspektiv bedriva informationskampanjer, begränsa tillgången till de skadliga produkterna och använda riktade punktskatter kan samhället förebygga ohälsa i viss utsträckning. Gällande klimatförändringarna, som är ett långt större hot mot den långsiktiga folkhälsan, ålägger istället samhället individen att genom egna beslut försöka minska sina klimatutsläpp, samtidigt som klimatskadliga produkter subventioneras (fossila subventioner uppgår till ca 30 miljarder kronor årligen i Sverige). Det är orimligt att samhället backar från sitt ansvar gällande adekvata utsläppsminskningar och lägger över detta på enskilda individer, särskilt när de mest dåliga alternativen subventioneras. Klimatskadliga beteenden behöver ses ur samma perspektiv som andra hälsofarliga beteenden såsom överdriven alkoholkonsumtion eller rökning.
- Myndigheten utvidgar sitt övergripande folkhälsopolitiska mål till att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och hållbar hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera vilka individuella beteenden som är drivande i bedömningen att det allvarligaste uppvärmningsscenariot är det mest troliga. Myndigheten ska föreslå hur samhället skulle göra det markant lättare att leva på ett sätt som kraftigt begränsar de egna utsläppen samt försvårar de mest ohållbara livsstilarna.
Sverige är en del av världen
Under pandemin kunde vi se hur länder i västvärlden gav sina medborgare både en andra och tredje vaccinspruta medan bara en bråkdel av befolkningen i de fattigaste länderna hade fått sin första. Utöver att vara djupt orättvist och omoraliskt, så riskerade denna typ av politiska prioriteringar att slå tillbaka på oss själva, då nya mutationer av sjukdomen kunde uppstå i länder med låg vaccinationsgrad, för att sedan leta sig hit. Det går inte att på allvar förstå eller skydda svenskarnas hälsa utan att sätta vårt land i ett globalt sammanhang. Detta gäller pandemier såväl som klimatförändringarna – inget enskilt land kan “vinna” i detta hänseende. Folkhälsomyndigheten får följande uppdrag i linje med detta:
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera sjukdomsbilder och hälsoproblem som kan förväntas om de estimat om att världen kommer ha 1.4 miljarder klimatflyktingar år 2060 och 2 miljarder vid sekelskiftet visar sig stämma (Geisler & Currens, 2017).
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur den globala hälsan kommer att påverkas utifrån det scenario myndigheten bedömt som mest sannolikt. Motsvarande analys ska också utföras för ett scenario i linje med det mål regeringen genom sitt undertecknande av Parisavtalet ställt sig bakom. Myndigheten ska presentera hur de olika scenarierna får olika hälsomässiga konsekvenser, och göra detta på ett sätt som är tillgängligt för vanliga medborgare.
- Myndigheten agerar för att nuvarande och kommande studenter av folkhälsa och vårdyrken utbildas i de komplexa, allvarliga och orättvisa klimat- och miljörelaterade hälsohoten samt i kopplingarna mellan människa, beteende, miljö och eskalerande klimat- och ekologisk kris.
Kommunikation, anpassning kontra förebyggande insatser
Ett av Folkhälsomyndighetens verktyg är kommunikationsinsatser. Utifrån publikationer från myndigheten gällande exempelvis tobaksrökning står det också klart att prevention och förebyggande insatser är något de kan analysera och kommunicera kring. Enligt ledande vetenskapliga tidskrifter samt WHO är klimatförändringarna det största hotet mot mänsklig hälsa.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur Folkhälsomyndigheten kan kommunicera vikten av att förebygga de värsta scenarion gällande klimatförändringar utifrån förväntad påverkan på folkhälsa.
- Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera huruvida den delar WHOs och internationella hälsoforskares slutsats om att klimathotet är det största hotet mot mänsklig hälsa, samt hur detta kan kommuniceras från myndigheten.
- Myndigheten ska hålla regelbundna presskonferenser för att uppmärksamma politiker och befolkningen på det allvarliga hot som klimatkrisen och den ekologiska krisen utgör samt hur dessa kan förebyggas.
Till dig som arbetar på Folkhälsomyndigheten
Vi som har granskat Folkhälsomyndighetens arbete med klimatet har stor förståelse för att det finns många anställda inom myndigheten som inte upplever att myndigheten gör tillräckligt för att understryka hur allvarlig situationen är. Vi uppmuntrar nu alla som vill se en faktisk förändring att kontakta oss direkt på myndighetsupproret@proton.me
Du som hör av dig kommer behandlas som en konfidentiell källa fram tills du själv eventuellt väljer att vara offentlig med din kritik. Vi behöver ditt stöd och information som anställd på myndigheten för att på bästa möjliga sätt hjälpa Folkhälsomyndigheten in i framtiden, för både myndighetens och mänsklighetens skull!
Referenser
- Proposition: God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa–en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf - Call for emergency action to limit global temperature increases, restore biodiversity, and protect health
https://www.bmj.com/content/374/bmj.n1734 - Många insatser behövs för miljömålen
https://sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/uppfoljning-av-miljomalen/arlig-uppfoljning-2022/ - 50 år av miljölöften – Sverige brister i 3 av 4 fall
https://www.dn.se/vetenskap/50-ar-av-miljoloften-sverige-brister-i-3-av-4-fall/ - FN:s högnivåpolitiska forum för Agenda 2030 – En kartläggning av relationen mellan de globala hållbarhetsmålen och den nationella folkhälsopolitiken samt miljömålen
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b5649f8d0d7e43619a9c5a765b3fd4ff/fns-hoognivapolitiska-forum-agenda-2030.pdf - Rökfria skolgårdar – skolan kan göra skillnad
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0b28ca8ba4404b8c9ceebd714b104942/rokfria-skolgardar-skolan-gora-skillnad.pdf - Folkhälsa i ett förändrat klimat – Folkhälsomyndighetens mål och handlingsplan för klimatanpassning 2021–2024
- Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d12dc30a4b6b47549b018b53adf2b11a/halsokonsekvenser-klimatforandring-sverige.pdf - Internationellt arbete med hälsa i ett förändrat klimat
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/faktorer-i-miljon-som-paverkar-halsan/klimatforandringens-paverkan-pa-folkhalsa/internationellt-arbete-med-halsa-i-ett-forandrat-klimat/ - Myndighetsstyrning ur ett klimatpolitiskt perspektiv. Slutrapport 2022-03-04
https://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2022/03/202100052kmyndighetsstyrningslutrapport220304.pdf