This web page requires JavaScript to be enabled.

JavaScript is an object-oriented computer programming language commonly used to create interactive effects within web browsers.

How to enable JavaScript?

Öppet brev till Folkhälsomyndigheten, februari 2023 – XR Sverige

Öppet brev till Folkhälsomyndigheten, februari 2023

2 februari 2023

Bästa Folkhälsomyndigheten!

Ni beskriver själva att ert uppdrag är att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa samt förebygga ohälsa och skydda mot olika former av hälsohot. Vi tycker att ni överlag sköter detta uppdrag med bravur! De senaste åren har satt oss alla på prov, och visat på utmaningarna i att tydligt och samtidigt nyanserat kommunicera vad vetenskapen visar i en omvärld där krav ställts på omedelbar handlingskraft och tvärsäkra uttalanden. Vi skriver inte det här brevet till er för att kritisera vad ni gör och gjort på Folkhälsomyndigheten. Nej, vi skriver för att sätta fingret på vad ni inte gjort, och inte gör, i den mest avgörande och omfattande folkhälsoutmaning vi någonsin ställts inför. 

Den 18:e augusti 2022 fick ni på Folkhälsomyndigheten besök av klimataktivister från grupperna Scientist Rebellion samt Hälso- och sjukvårdsutbildade för Extinction Rebellion. Anledningen till det besöket var för att uppmana er att förbättra arbetet med klimatförändringarnas påverkan på folkhälsan. Världhälsoorganisationen, WHO, slog 2021 fast att klimatförändringarna är det största hälsohotet mänskligheten står inför. Medan Sveriges befolkning vant sig vid regelbundna presskonferenser från Folkhälsomyndigheten om pandemin, så är det oroväckande tyst om det hot WHO varnar för. För att inte fastna i protesterande och uppmanande om vad andra borde göra, så genomfördes den dagen en presskonferens om just kopplingen mellan klimatförändringar och folkhälsan, av hälso- och sjukvårdsutbildade aktivister, inifrån Folkhälsomyndighetens lokaler. 

Under aktionen kunde man se hur vissa anställda som var nyfikna på presskonferensen och stannade för att lyssna uppmanades av säkerhetspersonal att gå vidare istället. Efteråt har myndigheten kontaktats och respons på det öppna brev som överlämnades i samband med aktionen har efterfrågats. I det svar som vi fick hänvisar en person i ledande ställning på myndigheten till publicerade rapporter, just de rapporter som redan granskades inför aktionen. Den kritik som framförts och de förslag som givits har inte haft avsedd effekt, inga tecken till självreflekterande eller diskussion om kursändring har kunnat ses. 

Att ge upp är inget alternativ

Folkhälsomyndigheten är en viktig myndigheten med stor potential att göra reell skillnad i frågor relaterade till folkhälsa. Vi som skriver idag är återigen Hälso- och sjukvårdsutbildade från Extinction Rebellion, forskare och klimataktivister från Scientist Rebellion, samt oroade och handlingskraftiga föräldrar från Rebellmammorna. Frågan om rättvis folkhälsa idag, och för framtida generationer, berör oss starkt! Vi har därför valt att återvända till Folkhälsomyndigheten med en ny klimataktion, i form av ännu en presskonferens. När våra röster tidigare inte hörts, behöver vi upprepa oss, och tala högre.

Dagens presskonferens har sin utgångspunkt i att vi tror på Folkhälsomyndighetens arbete. Det behövs en myndighet som jobbar med att ”ta fram och sprida vetenskapligt grundad kunskap som främjar hälsa och förebygger sjukdomar och skador”.

Folkhälsomyndigheten är en av de myndigheter med extra ansvar för införlivandet av klimat- och miljömålen. Ändå utvecklas flera mål, däribland klimatmålet, åt fel håll. Världen måste begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader celsius för att undvika katastrofala hälsoeffekter. Ändå fortsätter Folkhälsomyndigheten att fokusera sitt klimatarbete enbart på anpassning.

Vår civilisation är allvarligt hotad om vi idag fastnar i ett ensidigt fokus på klimatanpassning. Folkhälsomyndigheten måste använda sin expertkunskap och sitt förtroendekapital och agera skyndsamt för att motivera regeringen och befolkningen att minska Sveriges klimatutsläpp i den takt som krävs för att leva upp till Parisavtalet. 

Våra krav

Vi har idag tre konkreta krav på Folkhälsomyndigheten:

  • Att Folkhälsomyndighetens ensidiga fokus på klimatanpassning kompletteras med tydlig kommunikation om behovet av kraftfulla förebyggande åtgärder. 
  • Att Folkhälsomyndigheten tydligt kommunicerar det forskningen visar: att klimatkrisen är det största hotet mot den globala folkhälsan.
  • Att Folkhälsomyndigheten i sin kommunikation differentierar mellan olika uppvärmningsscenarion, så att allmänheten får kunskap om skillnaden i hälsopåverkan vid 1.5, kontra 2, kontra 3–4 graders uppvärmning.

Vi kommer nu motivera dessa krav i mer detalj. 

Klimatkrisen kräver förebyggande insatser, enbart anpassning duger inte

Folkhälsomyndigheten gör väldigt mycket som är bra. Utifrån sitt uppdrag att skydda befolkningen från olika former av hälsohot och skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa, har vi genom åren sett den kraft med vilken myndigheten kan kommunicera kring åtgärder för att förebygga och mildra skador på vår hälsa. 

Som exempel vill vi lyfta fram arbetet med rökning och folkhälsa. Myndigheten informerar löpande om lagar som stiftas relaterat till rökning. Trots att rökförbud införts på lekplatser, uteserveringar, inhägnade idrottsanläggningar utomhus, busshållplatser med mera, fortsätter folkhälsomyndigheten att presentera material för att ytterligare förhindra skador relaterade till rökning. I det egna kunskapsstödet “Rökfria skolgårdar – skolan kan göra skillnad” får vi lära oss om vikten av att förebygga rökning så tidigt som möjligt för att främja hälsa, att vi behöver stötta barn och unga att förbli rökfria, samt att rökfria skolgårdar är ett gemensamt ansvar. Bra så!

Försök nu för ett ögonblick föreställa er att Folkhälsomyndighetens hållning varit att vi ska vänja oss vid att barn och unga röker. Att myndigheten inte publicerat något material om att det går att förebygga allvarliga sjukdomar och dödsfall genom att minska rökningen bland unga. Föreställ er att allt fokus låg på att anpassa vården och samhället till att allt fler barn och unga röker.

Låter det absurt? Ja, det tycker vi också. Och tyvärr är det precis denna hållning Folkhälsomyndigheten har till klimatförändringarna.

Anpassningens otillräcklighet

Precis som många andra myndigheter i Sverige och de flesta politiska initiativen, så är Folkhälsomyndigheten närmast helt låsta i att anpassa samhället till klimatförändringarna, på bekostnad av att tala klarspråk om nödvändigheten av att förebygga de mest katastrofala scenarierna genom aktiv samhällsomställning. Detta trots att det klimatförändringsscenario som Folkhälsomyndigheten bedömer som mest troligt är fullkomligt katastrofalt för svensk och global folkhälsa, och inte på något sätt rimligt att ”anpassa” sig till. Att på detta vis bortse från och förminska riskerna gällande eskalerande miljörelaterad ohälsa till följd av klimatförändringarna är ett politiskt ställningstagande långt ifrån den neutralitet vi förväntar oss av en svensk myndighet.

Folkhälsomyndigheten beskriver själva att deras uppdrag är att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa samt förebygga ohälsa och skydda mot olika former av hälsohot. I regeringens proposition om en utvecklad folkhälsopolitik slås det fast att ”sambandet mellan människors hälsa och en miljömässigt hållbar utveckling är av grundläggande betydelse”. I samma proposition står det också att ”arbetet för att nå de av riksdagen beslutade nationella miljömålen därför har stor betydelse för folkhälsan.” Därmed måste folkhälsomyndigheten, för att leva upp till sitt uppdrag om att förebygga ohälsa och skydda befolkningen, också skydda naturen vi är helt beroende av.​​​​​​​ 

Vi misslyckas med vårt förebyggande arbete

Naturvårdsverket har i uppdrag att följa upp de nationella miljömålen. I senaste utvärderingen konstateras att av de sexton målen har bara två stycken en positiv trend, för fem av målen är trenden rentav negativ, varav ett är klimatmålet. När DN går igenom 87 politiska löften inom miljö- och klimatområdet så visar det sig att Sverige endast klarat en fjärdedel av dessa. 

Covid-pandemin har visat hur snabbt vi kan ställa om samhället när det är medicinskt motiverat, samt hur det går att kommunicera vetenskapliga förhållningssätt klart och tydligt. Detta måste vi göra  gällande klimatförändringarna också!

Folkhälsomyndigheten behöver kommunicera hur allvarligt hälsohot klimatkrisen är

Redan idag är klimatförändringarnas påverkan på folkhälsan extremt allvarlig 

Hösten 2021 publicerade närmare 250 medicinska tidskrifter, däribland flera av världens högst ansedda, en gemensam text som i tydliga ordalag slog fast allvaret i hotet mot folkhälsan: 

“The greatest threat to global public health is the continued failure of world leaders to keep the global temperature rise below 1.5°C and to restore nature. Urgent, society-wide changes must be made and will lead to a fairer and healthier world”

Märk väl, det största hotet mot global folkhälsa är alltså att våra folkvalda misslyckas med att begränsa temperaturhöjningen till 1.5° och återställa naturen.

Parisavtalet är med andra ord vår tids viktigaste folkhälsoavtal. 

Nu kommer vi att titta närmare på hur kopplingarna mellan klimatförändringar och hälsa ser ut.

Barnhälsa

En svensk forskargrupp publicerade i The Lancet Planetary Health för knappt två år sedan en scoping review på det växande forskningsområdet som rör hur barn påverkas av klimatförändringarna. Läsningen är skrämmande. Sista meningen i artikeln lyder ”… present and future generations of children, particulary the already vulnerable, bear and will conitune to bear an unacceplably high disease burden from climate change.”

Vi översätter och upprepar, för att understryka allvaret:

Dagens generation och kommande generationer av barn, framförallt de redan sårbara, bär och kommer att fortsätta bära en oacceptabelt hög sjukdomsbörda på grund av klimatförändringarna.

Utsläppen av växthusgaser och den fortskridande temperaturhöjningen har ett antal effekter på barns hälsa som vi nu kommer att belysa.

Temperaturförändringar och värmeböljor – detta leder till ökad sjuklighet och dödlighet hos barn i form av exempelvis värmeslag, njursjukdomar, andningsbesvär och infektioner. De allra yngsta barnen är känsligast. Det tycks även påverka de ofödda barnen, då värmeböljor kan leda till lägre födselvikt och risk för förtidig födsel. Prematura, alltså för tidigt födda, barn är extra känsliga och har en större risk för sjuklighet och död. Värmeböljor sänker även barns möjlighet att tillgodogöra sig utbildning.

Folkhälsomyndigheten har presenterat siffror för sommaren 2018 som visar att omkring 700 personer i Sverige dog i förtid under de veckor värmeböljan varade. Detta är en typ av väderhändelse som vi kan förvänta oss inträffa allt oftare. 2020 slogs det globala rekordet i antal dagar som gamla och unga exponerades för värmeböljor. Vi är därför mycket positiva till att Folkhälsomyndigheten belyser de risker som värme innebär och att myndigheten har tagit fram skrifter för medborgare samt hälso- och sjukvårdspersonal över hur vi bör agera och skydda de mest sårbara under värmeböljor. 

Regn och översvämningar – ökning av kraftig nederbörd ger en generellt ökad dödlighet hos barn samt ökar malaria och diarresjukdomar.

Torka och skogsbränder leder till ökning av besvär från luftvägar, infektioner, undernäring och mental ohälsa hos barn. 

Indirekta effekter inkluderar även luftföroreningar som är välstuderat. Luftföroreningar har en mycket negativ påverkan på kroppen. I Sverige uppskattas mellan 7 000- 8 000 människor dö i snitt 11 år i förtid på grund av luftföroreningar. I Sverige räknar Folkhälsomyndigheten själv med att 600 ungdomar varje år får permanent nedsatt lungfunktion till följd av luftföroreningar, v​ilket medför en ökad risk för allvarligare lungsjukdomar. Därmed är luftföroreningar även i Sverige en realitet, och betydande hälsovinster fås genom att minska exponeringen för luftföroreningar. 

Allergener ökar med förhöjda temperaturer, pollensäsongen blir intensivare och längre vilket leder till ökade problem med astma och allergi och ökar behovet av att uppsöka vård. Detta har redan observerats här i Sverige.

Vad har Folkhälsomyndigheten tidigare svarat på kritiken?

Efter vår föregående aktion här och överlämnande av ett öppet brev till myndigheten, så har vi sökt kontakt och respons på den kritik och de förslag vi framfört. I ett svar från en ledande person på Folkhälsomyndigheten får vi veta att de ”delar er uppfattning om att klimatförändringens påverkan på folkhälsan är ett angeläget hälsohot”. Så bra, tänker vi då. Om myndigheten nu håller med om att klimatförändringarna utgör ett angeläget hälsohot, då kommunicerar de säkert det på ett tydligt vis? För att undersöka detta har vi kartlagt alla inlägg Folkhälsomyndigheten gjort på sin Facebook-sida under de senaste tolv månaderna. I sammanlagt 57 inlägg får vi lära oss om pandemin och vaccinationer, om ensamhet, snus, stress och antibiotika. Hur många inlägg handlar då om klimatförändringarna och hälsan? Noll. Inga. En enda gång under tolv månader nämner man klimat, och då i ett inlägg som handlar om psykisk ohälsa, om oroande, och hur man ska lindra oron. Tack, men bättre kan ni, Folkhälsomyndigheten!

Folkhälsomyndigheten behöver differentiera mellan olika uppvärmningsscenarion

Vi menar att Folkhälsomyndighetens kommunikation om koppling mellan folkhälsa och klimatkris inte bara misslyckas med att understryka allvaret, utan att den även är onyanserad. Men, låt oss börja med att återge vad Folkhälsomyndigheten själva skriver om klimatförändringarna. 

I rapporten “Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk och sårbarhetsanalys” kartläggs på ett systematiskt och tydligt vis olika extrema väderhändelser samt andra typer av förändringar som klimatförändringarna kan leda till, och som i sin tur påverkar hälsan. Både sannolikhets- och konsekvensgrad lyfts fram. Låg risk bedöms föreligga för att köldknäppar ökar till följd av klimatförändringar och medelhög risk för ras och skred samt påverkan på inomhusmiljö. För övriga områden bedöms hög risk för ökning av samtliga (pollenallergier, översvämning, påverkan på dricksvatten, vattenburen smitta, gnagarburna infektioner, myggburna infektioner, livsmedelsburen smitta, nollgenomgångar – alltså när temperaturen växlar omkring fryspunkten för vatten, varmare vintrar, luftföroreningar, skogsbrand samt torka), förutom två (värmeböljor och fästingburna infektioner), där det bedöms vara en väldigt hög risk. 

Sveriges klimat- och miljöminister menar att det fortfarande är rimligt att sikta mot Parisavtalets 1.5 grads uppvärmning, trots att hon inte är villig att bedriva en politik som skulle möjliggöra denna begränsning av temperaturökningen. Men, Folkhälsomyndigheten utgår istället från vad forskningen faktiskt visar. När koncentration av växthusgaser i atmosfären är utgångspunkten så slår Folkhälsomyndigheten fast att det scenario som är mest sannolikt kommer leda till en global temperaturökning på 4.3˚ till sekelskiftet.

Det är högst osäkert om mänskligheten kan överleva på en planet med så hög uppvärmning.

Hur ska vi, med detta som bakgrund, på allvar kunna tro att vi med nuvarande arbetssätt ska kunna uppnå det övergripande folkhälsopolitiska målet om att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”?

Just här menar vi att Folkhälsomyndigheten brister allvarligt i att nyanserat kommunicera om hälsorelaterade risker som följer på klimatförändringarna. Inte på något vis går det i myndighetens publikationer att läsa sig till hur stor skillnad det är på 1.5, 2.0 eller 3-4 graders uppvärmning ur ett hälsoperspektiv. Det är som om Folkhälsomyndigheten skulle slå fast att ”alkohol är farligt”, men inte differentiera mellan en droppe och ett helrör. Allmänheten och politiker behöver er expertis och vägledning, Folkhälsomyndigheten! Det behöver kommuniceras att den framtida värld vi kommer leva i skiljer sig enormt mycket åt beroende på hur långt vi låter den globala uppvärmningen nå. Att förebygga de värsta scenarion gör enorm skillnad för människors liv och hälsa, men så länge Folkhälsomyndigheten inte differentierar mellan olika scenarier så agerar ni tyvärr vilseledande. 

Vem får skriva regleringsbrev till Folkhälsomyndigheten?

I det öppna brev som överlämnades i augusti i fjol formulerade vi ett kompletterande regleringsbrev till Folkhälsomyndigheten. Från den ledande person på myndigheten som besvarat vårt brev kan vi läsa att ”Hur myndighetens instruktion och regleringsbrev utformas och vad de ska innehålla beslutar regeringen om.”. Denna respons får oss att inse att vi varit otydliga! Vi känner väl till vad ett regleringsbrev är för något, och vem som egentligen har makten att upprätta sådana. Naturligtvis måste ni som myndighet följa regleringsbrev från regeringen, och ni kan naturligtvis välja att helt bortse från det regleringsbrev vi klimataktivister skrivit. Vad ni inte kan göra längre, är att låtsas att ni inte vet. Med vårt egenhändigt komponerade regleringsbrev vill vi visa hur ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten skulle kunna vara formulerat för att öka sannolikheten att ni agerar kraftfullt istället för slapphänt i frågan om det största hotet mot den globala folkhälsan.

En välvillig tolkning av ert bristfälliga arbete är att ni bara lyder de instruktioner regeringen ger, att ni faktiskt inte har något uppdrag att varna allmänheten för hur allvarligt hotet vi står inför egentligen är. Genom att som oroade och pålästa hälso- och sjukvårdsutbildade medborgare formulera ett kompletterande regleringsbrev så visar vi hur situationen skulle kunna se ut istället. Vi ber er om detta: bedöm rimligheten på innehållet i vårt kompletterande regleringsbrev utifrån vad vetenskapen faktiskt visar. Om ni finner att det utifrån vetenskapligt perspektiv vore rimligt att hörsamma vårt kompletterande regleringsbrev, då är det sedan upp till er själva om ni ska prioritera lydnad eller folkhälsa. I ljuset av detta väljer vi nu att upprepa det kompletterande regleringsbrev som tidigare överlämnats. De tre konkreta krav som presenterats i början av detta öppna brev härstammar från detta kompletterande regleringsbrev, som alltså kan ses som en fördjupning och konkretisering av dessa krav.

Ett kompletterande regleringsbrev

Det Klimatpolitiska rådet i Sverige har gett Sweco och RISE i uppdrag att undersöka huruvida regeringens styrning av myndigheter ger tillräckliga förutsättningar för att Sverige ska uppnå de klimatpolitiska målen. De fann att klimatfrågan inte har högsta prioritet i regeringens formella styrning av myndigheter, och att den sällan nämns explicit i instruktioner. Undersökningen fann vidare att klimatfrågan utifrån sin komplixitet berör hela samhället, och att samordningen bör öka mellan myndigheter. Slutsatsen blir att det krävs nya grepp för att få snabbt resultat. Här är ett sådant nytt grepp:

I denna delen av brevet kompletterar vi Folkhälsomyndighetens regleringsbrev med konkreta instruktioner inom ett antal avgränsade områden. Vi menar att detta krävs eftersom de uppdrag myndigheten fått av regeringen inte lett till ett agerande i linje med hotet mot hälsan som klimatförändringarna riskerar att föra med sig.

Individers beteende påverkas av samhälleliga beslut

Gällande ohälsa relaterad till problematisk alkoholkonsumtion eller tobaksrökning är det en självklarhet i Sverige att inte lägga all skuld på de enskilda brukarna. Genom att utifrån folkhälsoperspektiv bedriva informationskampanjer, begränsa tillgången till de skadliga produkterna och använda riktade punktskatter kan samhället förebygga ohälsa i viss utsträckning. Gällande klimatförändringarna, som är ett långt större hot mot den långsiktiga folkhälsan, ålägger istället samhället individen att genom egna beslut försöka minska sina klimatutsläpp, samtidigt som klimatskadliga produkter subventioneras (fossila subventioner uppgår till ca 30 miljarder kronor årligen i Sverige). Det är orimligt att samhället backar från sitt ansvar gällande adekvata utsläppsminskningar och lägger över detta på enskilda individer, särskilt när de sämsta alternativen subventioneras. Klimatskadliga beteenden behöver ses ur samma perspektiv som andra hälsofarliga beteenden såsom överdriven alkoholkonsumtion eller rökning. 

  • Myndigheten utvidgar sitt övergripande folkhälsopolitiska mål till att “skapa samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och hållbar hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.
  • Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera vilka individuella beteenden som är drivande i bedömningen att det allvarligaste uppvärmningsscenariot är det mest troliga. Myndigheten ska föreslå hur samhället skulle göra det markant lättare att leva på ett sätt som kraftigt begränsar de egna utsläppen samt försvårar de mest ohållbara livsstilarna. 

Sverige är en del av världen

Under pandemin kunde vi se hur länder i västvärlden gav sina medborgare både en andra och tredje vaccinspruta medan bara en bråkdel av befolkningen i de fattigaste länderna hade fått sin första. Utöver att vara djupt orättvist och omoraliskt, så riskerade denna typ av politiska prioriteringar att slå tillbaka på oss själva, då nya mutationer av sjukdomen kunde uppstå i länder med låg vaccinationsgrad, för att sedan leta sig hit. Det går inte att på allvar förstå eller skydda svenskarnas hälsa utan att sätta vårt land i ett globalt sammanhang. Detta gäller pandemier såväl som klimatförändringarna – inget enskilt land kan “vinna” i detta hänseende. Folkhälsomyndigheten får följande uppdrag i linje med detta:

  • Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera sjukdomsbilder och hälsoproblem som kan förväntas om de estimat om att världen kommer ha 1.4 miljarder klimatflyktingar år 2060 och 2 miljarder vid sekelskiftet visar sig stämma (Geisler & Currens, 2017).
  • Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur den globala hälsan kommer att påverkas utifrån det scenario myndigheten bedömt som mest sannolikt. Motsvarande analys ska också utföras för ett scenario i linje med det mål regeringen genom sitt undertecknande av Parisavtalet ställt sig bakom. Myndigheten ska presentera hur de olika scenarierna får olika hälsomässiga konsekvenser, och göra detta på ett sätt som är tillgängligt för vanliga medborgare.
  • Myndigheten agerar för att nuvarande och kommande studenter av folkhälsa och vårdyrken utbildas i de komplexa, allvarliga och orättvisa klimat- och miljörelaterade hälsohoten samt i kopplingarna mellan människa, beteende, miljö och eskalerande klimat- och ekologisk kris.

Kommunikation, anpassning kontra förebyggande insatser

Ett av Folkhälsomyndighetens verktyg är kommunikationsinsatser. Utifrån publikationer från myndigheten gällande exempelvis tobaksrökning står det också klart att prevention och förebyggande insatser är något de kan analysera och kommunicera kring. Enligt ledande vetenskapliga tidskrifter samt WHO är klimatförändringarna det största hotet mot mänsklig hälsa.

  • Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera hur Folkhälsomyndigheten kan kommunicera vikten av att förebygga de värsta scenarion gällande klimatförändringar utifrån förväntad påverkan på folkhälsa. 
  • Myndigheten ska sammanställa, analysera och presentera huruvida den delar WHO:s och internationella hälsoforskares slutsats om att klimathotet är det största hotet mot mänsklig hälsa, samt hur detta kan kommuniceras från myndigheten.
  • Myndigheten ska hålla regelbundna presskonferenser för att uppmärksamma politiker och befolkningen på det allvarliga hot som klimatkrisen och den ekologiska krisen utgör samt hur dessa kan förebyggas.

Våra krav är rimliga, Folkhälsomyndighetens agerande är orimligt

Vi har i det här brevet lyft att WHO anser att klimatförändringarna är det största hälsohotet, något som vetenskapliga tidsskrifter inom hälso- och sjukvårdsområdet också uttrycker. Samtidigt har Folkhälsomyndigheten i sina sociala medier inte skrivit om kopplingen mellan klimatförändringar och folkhälsa en enda gång. 

Vi inledde detta brev med tre konkreta krav: 

  1. Att Folkhälsomyndighetens ensidiga fokus på klimatanpassning kompletteras med tydlig kommunikation med kraftfulla förebyggande åtgärder. 
  2. Att Folkhälsomyndigheten tydligt kommunicerar det forskningen visar: att klimatkrisen är det största hotet mot den globala folkhälsan.
  3. Att Folkhälsomyndigheten i sin kommunikation differentierar mellan olika uppvärmningscenarion, så att allmänheten får kunskap om skillnaden i hälsopåverkan vid 1.5, kontra 2, kontra 3–4 graders uppvärming.

Det här är inte några radikala krav. Det borde vara självklart, vi borde inte behöva uppmana en myndighet med så många kompetenta medarbetare om detta. Men Folkhälsomyndigheten, som gör ett så bra arbete på en mängd områden, missköter tyvärr sitt uppdrag att värna folkhälsan när det kommer till klimatförändringarna. 

2022 innebar ständiga larm med extremväder över hela världen. Under värmeböljan i Indien och Pakistan sa forskare att vi ”testar gränserna för mänsklig överlevnad”.

Detta sker vid 1,2 graders uppvärmning.

Låt oss göra allt vi kan för att skydda våra barn.

Parisavtalets 1.5 graders mål är vår tids viktigaste folkhälsoavtal.

Vi behöver en Folkhälsomyndighet som förebygger och kommunicerar klimatkrisen.

Varje tiondels grad räknas.

Till dig som arbetar på Folkhälsomyndigheten

Vi som har granskat Folkhälsomyndighetens arbete med klimatet har stor förståelse för att det finns många anställda inom myndigheten som inte upplever att tillräckligt görs för att understryka hur allvarlig situationen är. Vi uppmuntrar nu alla som vill se en faktisk förändring att kontakta oss direkt på myndighetsupproret@proton.me   

Du som hör av dig kommer behandlas som en konfidentiell källa fram tills du själv eventuellt väljer att vara offentlig med din kritik. Vi behöver ditt stöd och information som anställd på myndigheten för att på bästa möjliga sätt hjälpa Folkhälsomyndigheten in i framtiden, för både myndighetens och mänsklighetens skull!

Referenser