Öppet brev till Folkhälsomyndigheten 11/12-2023

Okategoriserade texter

11 december 2023

Hej Folkhälsomyndigheten!

Skulle man kunna säga att vi börjar lära känna varandra nu? Det är ju ändå fjärde gången, på lite mer än ett år, som vi besöker er för att uppmärksamma kopplingen mellan folkhälsan och klimatkrisen. Ni och vi är förstås olika på många sätt, men har samtidigt mål och strävanden som överlappar betänkligt. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa [1], medan Extinction Rebellion (XR) är en internationell klimat- och miljörörelse som strävar efter en värld där vi tar hand om varandra och vår miljö på ett sätt som skapar hopp och ger oss möjlighet att bestämma hur våra liv och vår framtid ska se ut [2]. Er verksamhet styrs av regleringsbrev från politiker, medan vår verksamhet bygger på att vi står bakom tre tydliga krav samt alla följer ett antal principer. En av de principer XR bygger på är att “Vi värdesätter reflektion och lärande”, vilket betyder att vi både utvärderar vårt agerande och försöker pröva nya sätt att agera för att åstadkomma förändring. I linje med denna princip tänkte vi inleda detta öppna brev med att sammanställa vad vi gjort hos er hittills samt vilka reaktioner vi fått från er.

Vår klimatrörelse är mest känd för vägblockader och liknande aktioner som skapar störningar i vardagen för många människor. Syftet med den typen av aktioner är att nå ut med viktiga budskap kring klimatkrisen och att agera i paritet med frågan vi lyfter. Med aktioner riktade mot myndigheter har vi velat komplettera blockaderna med en annan typ av aktivistiskt grepp. Många av oss klimataktivister är utbildade och verksamma inom hälso- och sjukvården, och vi har valt att koppla våra yrkesidentiteter till klimataktivismen för att understryka att klimatkrisen också är en hälsokris. I den vetenskapliga tidsskriften The Lancet har en artikel publicerats som argumenterar för att just vårdpersonal kan ha ett särskilt ansvar att använda fredlig civil olydnad i klimatkampen, eftersom regeringar och samhällsinstutioner konsekvent misslyckats att agera adekvat [3]. Bland oss aktivister finns också flera forskare, och en förhoppning med myndighetsaktionerna är att våra öppna brev med seriösa granskningar av myndigheters arbete gällande klimatfrågan skulle kunna leda till öppna och givande samtal.

Vid vårt första besök i augusti 2022 valde vi en form av protest som kallas “direkt aktion”. Detta innebär att man som aktivist försöker “gå före” och visa hur man vill att andra ska agera, istället för att enbart demonstrera och ställa krav. Vi landade i en idé om att vi själva skulle genomföra den typ av presskonferens om kopplingen mellan klimatkris och hälsa som vi tycker att ni borde hålla. I vårt öppna brev till er som överlämnades i samband med aktionen [4] gav vi respons på alla rapporter ni på myndigheten publicerat kopplat till klimatfrågan, och vi jämförde hur tydligt ni kommunicerat kring pandemin och den tystnad som kännetecknar er hållning till klimatfrågan. Vi fick ett svar på detta brev, men svaret öppnade inte upp för den dialog vi önskade [5]. Svaret var skrivet av en chef på myndigheten istället för någon som faktiskt arbetar med klimat- och miljöfrågor hos er. Istället för att konkret svara på eller reflektera kring den kritik och de krav vi hade lyft i vårt öppna brev, så hänvisades det i svaret till de rapporter som vi redan läst och kritiserat. I efterhand skulle det dock visa sig att detta svar var den bästa respons som fanns att få från er.

Vi kom tillbaka en andra gång, i början av februari i år. Även denna gång genomfördes en presskonferens om kopplingar mellan klimatkris och folkhälsa, men vid detta tillfälle hade många från gruppen Rebellmammorna anslutit. Rebellmammorna har som signum att sitta stillsamt på marken med handskrivna skyltar om vikten av att agera på klimatkrisen för både sina egna och alla andras barn. Vid vårt första besök hos er kontaktade ni polisen som ryckte ut, och så skedde även vid detta tillfälle. Det är en besvikelse och sorg, att en statlig myndighet som vi sakligt granskat och genomför fredliga protester vid, hellre kallar på ordningsmakten för att mota bort oss än att bemöta vår kritik i saklig diskussion. Vid dessa två första aktioner noterar vi dessutom att tjänstemän på myndigheten som stannat till för att lyssna på våra presskonferenser uppmanas att gå därifrån av era väktare. Det känns inte riktigt rätt. I vårt nya öppna brev [6] lyfter vi hur Folkhälsomyndigheten ensidigt fokuserar på klimatanpassning och negligerar förebyggande insatser (såsom att sänka klimatskadliga utsläpp), och vi lyfter särskilt barnperspektivet på klimatkrisen utifrån aktuell forskning på området. En kartläggning av myndighetens inlägg på Facebook visade på att inte ett enda inlägg gjorts de senaste tolv månaderna som kopplar klimatförändringarna och hälsan. Aktionen kompletteras med att flera aktivister, främst oroliga föräldrar, skickar mail till tjänstemän på myndigheten.

I början av april i år publiceras en debattartikel i Aftonbladet under rubriken “Folkhälsomyndigheten förminskar klimathotet” [7]. Sammantaget 132 personer undertecknar, varav många är forskare, läkare och annan vårdpersonal. Flera av oss klimataktivister skriver under, men det är också många utanför våra aktivistkretsar som väljer att ställa sig bakom denna kritiska artikel. Kommer det gå bättre att föra en faktabaserad dialog med Folkhälsomyndigheten om kritik framförs i en stor dagstidning? Nej, Folkhälsomyndigheten bemödar sig inte att på något sätt besvara den kritiska artikeln. Läkartidningen skriver dock om debattartikeln [8] och de hör också av sig till Folkhälsomyndigheten och efterfrågar en kommentar, men “myndigheten avböjer”. I en mailkampanj [9] under Världshälsodagen under parollen #FolkhälsaFörAllaNu kontaktade sedan många myndigheten för att be om ett svar på debattartikeln och efterfråga handlingskraft i klimatfrågan. Responsen från myndigheten vittnar om en förståelse för både klimatoro och behovet av samhällsomställning, men de specifika krav som lyftes i kampanjer kommenterades inte konkret [10].

Så, under vad som kallades “Week of Action for Social and Climate Justice” [11] i mitten av september i år där fler än 100 organisationer, grupper och rörelser samlades, så återvände vi till er på Folkhälsomyndigheten. Genom det udda greppet att röka cigaretter i och precis utanför myndighetens entré ville vi uppmärksamma hur tydlig Folkhälsomyndigheten är kring vikten av att förebygga skadliga effekter av rökning, samtidigt som förebyggande åtgärder inte alls kommuniceras i den markant mer folkhälsofarliga klimatkrisen. På plats är tonläget rejält uppskruvat mot tidigare. En fredlig protest i myndighetens reception, som ju är öppen för allmänheten, går nu absolut inte för sig! Väktaren som möter oss säger att receptionen utgör en “utökad skyddszon”, något som rent juridiskt är fullkomligt nonsens, men han kräver att vi omedelbart lämnar byggnaden. Polisen anländer kort därpå, till vår stora häpnad med sirener och blåljus! Vårt nya öppna brev [12] samt våra nya mail till myndigheten fick ett svar [13], men det kan sammanfattas till “Folkhälsomyndigheten har tagit del av era synpunkter”.

Sedan vi besökte er på Folkhälsomyndigheten senast har en ny publikation med klimatkopplingar kommit ut på er hemsida. Den heter “Barn och unga upplever klimatoro – Ett kunskapsstöd om klimatoro hos barn och unga” [14]. Här beskrivs klimatoro som “en naturlig reaktion på ett verkligt hot”, och det understryks att “flera aktörer i samhället behöver agera” för att stärka barn och ungas psykiska hälsa i tider av klimatförändring. Myndigheten använder begreppet “klimatkris” för att beskriva vår belägenhet, och flera relevanta reflektioner görs kring den forskning som lyfts. Tack för detta, Folkhälsomyndigheten, här ser vi flera försiktiga steg i rätt riktning!

Innan vi går vidare, vill vi ta ett steg bakåt för att uttrycka förståelse för den svåra sits som Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter befinner sig i idag. Naturligtvis är det en stor utmaning att våga bedriva en öppen och faktabaserad debatt om klimatkrisrelaterade frågor när våra makthavare agerar som de gör. Samtidigt som regeringen lägger en budget där de själva skriver att de klimatskadliga utsläppen kommer öka, så svarar klimatministern på en presskonferens att “Utsläppen minskar nu exempelvis. De minskar hela tiden” [15]. Statsministern säger att klimataktivister “försöker sabotera de demokratiska politiska processerna i Sverige” och jämför oss med “totalitära krafter” vilket ledde till en negativ medial backlash [16]. Från andra myndigheter får vi svaret att de inte “vill skrämmas” när vi frågar varför de inte kommunicerar tydligare om det hot klimatförändringarna utgör. När Livsmedelsverket publicerar uppdaterade nordiska kostråd som tar hänsyn till klimatfrågan så svarar jordbruksministern “nej” [17] och framhåller att “Sverige behöver öka köttproduktionen” med argument som av påläst kritiker ses som ren desinformation [18]. I detta debattklimat är det förståeligt att en generaldirektör på en myndighet försöker hålla låg profil – det finns ju en reell risk att bli av med sitt jobb för den GD som öppet vågar tala klarspråk om det forskningen visar när politiker aktivt vilseleder! Utmanande målkonflikter kan också uppstå, exempelvis när en myndighet behöver förhålla sig till målen i Agenda 2030 (exv mål 13, att “bekämpa klimatförändringarna”) samt Klimatlagen och Generationsmålet, vilka alla är svåra att förena med en politik som aktivt ökar utsläppen och kraftigt minskar på medel till klimatanpassning. Samtidigt slår den statliga värdegrunden fast att statsanställda arbetar på medborgarnas uppdrag [19], och det är rimligtvis inte i medborgarnas intresse att en myndighet duckar media och aktivt avböjer debatt enkom för att vara politiskt smidiga.

Så publicerar Dagens Nyheter en artikel [20] som till synes förklarar den bristfälliga respons vi hittills fått från Folkhälsomyndigheten. Under rubriken “Tjänstemän på FHM: Vi tystas om klimathotet” får vi läsa vad som hänt inom myndighetens väggar i kölvattnet av en av våra aktioner. En tjänsteman skickar ett mail för att diskutera myndighetens arbete med klimatfrågan, och både denna tjänsteman och alla som besvarat mailet har kallats till tillrättavisande samtal där de anklagats för att ha skrivit “aktivistiska mail” och därmed gått emot den statliga värdegrunden. De som uttryckt oro över klimatkrisen uppmanas att hantera detta hos företagshälsovården. Motsättningen inom myndigheten tycks inte vara ny. För några år sedan ska “Klimatinitiativet” ha bildats av tjänstemän på myndigheten, men gruppen fick inte informera om initiativet på myndigheten och när de bjudit in en forskare inom klimatområdet blev de kritiserade av ledningen för att “spridit flygskam”. I en uppföljande artikel [21] bekräftar flera forskare att klimathotet mot hälsan behöver lyftas mer. Även denna gång avböjer GD att kommentera, och hon vill inte ställa upp på intervju. En avdelningchef, samma person som tidigare skickat svar till oss, säger dock till tidningen att “syftet aldrig varit att tysta medarbetare”. Avdelningschefen säger att det är “synd om medarbetare uppfattar att det finns en tystnadskultur om klimatet” och utvecklar att det “är få saker som det pratas om så mycket på myndigheten i olika sammanhang som den här frågan”. Kan detta stämma, undrar vi då, att den kompakta tystnaden utåt i den här frågan vägs upp av en livskraftig diskussion inom myndigheten? Vi har inget sätt att säkert veta, men vi begär ut alla mail skickade till och från GD:n samt denna avdelningschef under senaste dryga året som utgör allmänna handlingar och på något vis berör klimatfrågan. När alla handlingar utlämnats finner vi att dessa tyder mer på en tystnadskultur än en livskraftig diskussion och prioritering av frågan… När 175 klimatoroliga mammor skriver en debattartikel om DN:s avslöjande [22] så bemöts även denna av tystnad.

Hur kan man förstå de anklagelser om aktivism som Folkhälsomyndighetens ledning riktar till sina egna tjänstemän? Är det så att tjänstemän på statliga myndigheter i ökande utsträckning använder sina positioner för att driva igenom en egen politisk agenda, eller är det kanske snarare så att det finns en politisk agenda att skapa ett snävare handlingsutrymme för tjänstemän så att de i större utsträckning ägnar sig åt att blint lyda än att tänka själva? Redan för drygt fyra år sedan hölls en interpellationsdebatt i Riksdagen om “politisk aktivism bland myndighetsanställda” [23] och året efter gick SD och M ut och krävde att “politisk aktivism” vid myndigheter straffbeläggs [24]. Under Almedalsveckan i somras bjöd IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige) in till ett samtal om “myndighetsaktivism” där frågan handlade om landets myndigheter är oberoende eller om det “förekommer förtäckt lobbyism”. I DN-artikeln om Folkhälsomyndigheten uttrycker två juridikprofessorer att det nog snarare är ledningen som brutit mot den statliga värdegrunden än tjänstemännen [25]. Detta tycks bekräftas av vad Förvaltningskultur skriver om den statliga värdegrunden och tjänstemäns fria åsiktsbildning [26]. Jan Olsson, professor i statskunskap, säger i tidningen Extrakt att när “politiker kallar statstjänstemän för aktivister är det en normförskjutning i den svenska demokratin” och han vidgar diskussionen till att även inbegripa vikten av etiska diskussioner inom myndigheter samt efterfrågar vad han kallar “engagerade tjänstepersoner” [27]. Flera fackförbund går också ut i en debattartikel på Aftonbladet och menar att pratet om myndighetsaktivism är desinformation under rubriken “Svenska tjänstemän är inte ett gäng aktivister” [28]. Fackförbundet ST, som beskriver sig själva som det största facket inom statlig verksamhet med drygt 99000 medlemmar, har särskilt fokuserat på tystnadskultur. De beskriver att var femte statsanställd undviker att larma om missförhållanden eller framföra kritik, var tionde har uppmanats att inte tala med media, och ungefär var tredje statsanställd är rädd för repressalier om de framför kritik eller larmar om missförhållanden [29]. Samma fackförbund har också en podd, ”Statshemligheter”, och i ett av avsnitten diskuterar förbundsjurist Joakim Lindqvist bland annat det som inträffat på Folkhälsomyndigheten samt klargör vad tjänstemän faktiskt har rätt att göra enligt lagen och den statliga värdegrunden [30]. Med denna sammanställning menar vi inte att helt avfärda att det kan förekomma politisk lobbyism inom myndigheter samt anställda som agerar i strid med den statliga värdegrunden. Vi hävdar dock bestämt att sådana beskyllningar ska yppas med försiktighet och kombineras med gediget underlag för det specifika fallet, eftersom risken är att lättvindiga anklagelser om “myndighetsaktivism” kan skapa rädda myndigheter som krampaktigt genomför sina uppdrag utan att våga ge utrymme för interna kritiska och etiska diskussioner.

Det blev en helt annan typ av öppet brev den här gången, och det går hand i hand med att vi denna gång också prövar en annan typ av aktion. Då våra forskningsunderbyggda kritiska granskningar av Folkhälsomyndighetens arbete inte lett till någon öppen och konstruktiv diskussion med er, så blir det inte någon sådan denna gång. Eftersom det visat sig vara enormt känsligt att vi manifesterar i er reception, oavsett hur fredliga vi är, så kommer vi denna gång minimera vår närvaro där så långt som möjligt. Den här gången väljer vi istället att stanna kvar utanför myndigheten för att bjuda er som arbetar på Folkhälsomyndigheten att komma ut till oss. Vi bjuder på luciatåg, glögg och fika idag, och hoppas på möjlighet att samtala! Du som går utanför entrédörrarna kommer mötas av en värd som visar dig till fikat, men som också har en “samtalsmeny” där du fritt kan välja vem av oss du vill tala med. Vill du kanske diskutera med en klimatorolig mamma eller morfar, med en forskare som valt att bli aktivist, med en läkare, sjuksköterska eller psykolog som ställts inför rätta för sin klimataktivism? Vi erbjuder allt detta, och många fler mötesmöjligheter!

Hur är det då med krav från oss idag, när vi kommer på besök? Tja, våra tidigare krav kvarstår, men vi väljer att inte upprepa dem idag. Istället undrar vi hur det gått för Klimatinitiativet på myndigheten, som DN skriver om? Har fackförbunden och ledningen tillsammans utrett förekomsten av tystnadskultur och säkerställt att tjänstemän på myndigheten kan nyttja den fria åsiktsbildning som den statliga värdegrunden föreskriver? Får Klimatiniativet nu kommunicera via myndighetens intranät och är de garanterade att sakligt diskutera med andra tjänstemän utan att drabbas av repression såsom anklagelser om att vara “aktivistiska” eller att bli sjukdomsförklarade och hänvisade till företagshälsovården?

Alla som arbetar på myndigheten är hjärtligt välkomna ut till oss! Lite särskilt hoppas vi på att få samtal med någon från myndighetens ledning, någon från Klimatinitiativet och/eller någon på myndigheten som arbetar med klimatfrågorna (då vi ju av någon anledning aldrig fått träffa eller fått svar från någon av dessa).

Väl mött!

Till dig som arbetar på Folkhälsomyndigheten
Vi som har granskat Folkhälsomyndighetens arbete med klimatet har stor förståelse för att det finns många anställda inom myndigheten som inte upplever att tillräckligt görs för att understryka hur allvarlig situationen är. Vi uppmuntrar nu alla som vill se en faktisk förändring att kontakta oss direkt på myndighetsupproret@proton.me

Du som hör av dig kommer behandlas som en konfidentiell källa fram tills du själv eventuellt väljer att vara offentlig med din kritik. Vi behöver ditt stöd och information som anställd på myndigheten för att på bästa möjliga sätt hjälpa Folkhälsomyndigheten in i framtiden, för både myndighetens och mänsklighetens skull!

[1] https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/

[2] https://extinctionrebellion.se/om-oss/

[3] https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S014067361932985X

[4] https://extinctionrebellion.se/okategoriserade/oppet-brev-till-folkhalsomyndigheten/

[5] https://cryptpad.fr/pad/#/2/pad/view/vNX4p6J3HlSBE39lsRd3DUIURh68h9NuyzVrGapCSPw/

[6] https://extinctionrebellion.se/okategoriserade/oppet-brev-till-folkhalsomyndigheten-februari-2023/

[7] https://www.aftonbladet.se/debatt/a/9zxwXM/132-forskare-lakare-m-fl-fhm-forminskar-klimathotet

[8] https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/04/vardpersonal-och-forskare-fhm-forminskar-hotet-mot-klimatet/

[9] https://www.facebook.com/watch/?v=912694923344036

[10] https://cryptpad.fr/pad/#/2/pad/view/P2o2WxFsViiqzkJx8ciyjmoNkP8jycl9x0EVLaxs3+M/

[11] https://weekofaction.se/

[12] https://extinctionrebellion.se/pressmeddelanden/oppet-brev-till-folkhalsomyndigheten-2/