Helena
16 november 2022
Här berättar Helena Frankmar om varför hon valde att delta i #NordicRebellion
”Jag är här idag för att jag ägnat mej åt det som jag anser är det viktigaste jag kan göra i dagsläget, nämligen att väcka uppmärksamhet kring klimatkrisen. Jag har valt att bli miljöaktivist i Extinction Rebellion för att jag ser att folkvalda politiker inte gör nog för att leva upp till Parisavtalet, som Norge undertecknade 22:a april 2016.
I augusti i år presenterades FN:s klimatrapport, den sk IPCC-rapporten. FN:s klimatpanel pekar på att vi med dagens utsläppstakt inom 10 år kommer att passera Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturhöjning, vilket är 10 år tidigare än vad forskningen tidigare visat. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres konstaterar att rapporten ska tolkas som röd flagg för mänskligheten, och att den borde innebära dödsstöten för användningen av fossila bränslen.
Guterres sa också så sent som i fredags 17:e september att, citat “Världen är på väg mot en katastrofal uppvärmining på 2,7 grader. Man bryter löftet man gav för sex år sedan om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalet. Misslyckandet kommer att resultera i en ofantlig mängd förlorade människoliv och människors levebröd”.
Olja och gas har gjort Norge till ett av världens rikaste länder, men att fortsätta med utvinningen är inte moraliskt försvarbart. Att norska staten lägger resurser på att åtala oss aktivister, när vi utövar vår demokratiska rätt till yttrandefrihet, samtidigt som man är alltför passiv för att leva upp till de internationella avtal som Norge undertecknat, det är ett missbruk av det förtroende som medborgare gett regering och myndigheter. Det är inte vi miljöaktivister som är de verkliga brottslingarna här, utan det är de makthavare som genom sitt kortsiktiga tänk och brist på ansvarstagande riskerar framtiden för oss alla.
Eftersom jag är svensk medborgare har jag inte möjlighet att påverka Norges oljepolitik genom att rösta vid stortingsval, samtidigt som oljeutvinningen påverkar alla levande varelser i världen.Det jag kan göra är att utöva min demokratiska rätt att demonstrera, och det är precis vad jag gjorde den 24:e augusti i år, när jag spärrade av trafiken och höll en banderoll med texten “La olje ligge La menneske leve”, och därefter satte mej mitt i korsningen och vägrade flytta på mej på polisens uppmaning. Pga detta fick jag tillbringa 10 timmar i häkte, och fick en bot på orimliga 12000 kronor.
Vi störde inte trafiken nämnvärt. Polisen var snabb på att dirigera om. Vi var glada, spelade musik,dansade och spred god stämning. Vi är människor som drivs av vilja, moral, vetenskap och tron på att saker och ting kan förändras. Vi ägnar oss åt passivt motstånd och tar avstånd från allt våld. Fast vi kräver vår rätt att demonstrera.
Alla kan välja. Antingen väljer vi att blunda för sanningen och inrätta oss i ledet, eller så gör vi valet att kliva ur vår trygghetszon och agera. Jag är mamma till två barn. Det är min skyldighet som förälder att göra allt som står i min makt för att de ska få en framtid som inte är präglad av naturkatastrofer, med matbrist och konflikter som följd. Jag väljer att agera, eftersom att dagens politik värderar profit mer än liv. Att känna till klimatkrisens omfattning och inte agera är inte ett alternativ för mej.”